Nytt format för kurser föreslås ge fler möjlighet till fortbildning
Publicerad 30 januari 2026
Myndigheten för yrkeshögskolan har haft i uppdrag från regeringen att utreda hur yrkeshögskolans kurser kan fylla fler personers behov på arbetsmarknaden. Förslaget som nu lämnas skulle innebära en ny utbildningsform med kurser på olika nivåer.
Den rapport som myndigheten nu lämnar till regeringen har namnet Utveckla yrkeshögskolans kurser för omställning. Regeringsuppdraget har tolkats av myndigheten som en bred utredning med syfte att göra det möjligt för fler på arbetsmarknaden att få sina behov av fortbildning tillgodosedda. Myndigheten för yrkeshögskolan lämnar utredningen till regeringen som beslutar hur den vill gå vidare med frågan.
Utredare Axel Adelswärd hos Myndigheten för yrkeshögskolan är den som varit uppdragsledare för kursutredningen.
– Arbetsmarknaden förändras snabbt och det skapar ett växande behov av omställning och fortbildning. Samtidigt är dagens utbildningssystem i hög grad utformat för längre utbildningar och i mindre mån för kortare omställningsinsatser som kurser, säger han.
Kursutbudet växer kraftigt
Inom yrkeshögskolan finns yrkesprogram på 1-2 år, men det finns också ett kursutbud som vuxit kraftigt på senare år. Över 25.000 personer påbörjade en kortare YH-fortbildning av något slag i fjol. På gymnasial nivå, det vill säga nivån under yrkeshögskolan, är utbudet dock inte så rikligt.
– Tanken med utredningen är att alla vuxna yrkesverksamma ska få bättre möjligheter till livslångt lärande. Omställningsreformen där omställningsstudiestödet ingår är beslutad, och då är det viktigt att det finns ett kursutbud för alla, säger Axel Adelswärd.
Myndigheten har stämt av tankar och idéer med en lång rad aktörer under utredningens gång. Det förslag som nu lämnas till regeringen skulle, om det realiseras, innebära att en ny utbildningsform ser dagens ljus. Den skulle ersätta kurserna inom yrkeshögskolan och innehålla kurser på både gymnasial och eftergymnasial nivå. Arbetsnamnet är Fortbildande yrkeskurser och modellen skulle bygga på yrkeshögskolans koncept.
– Vi ser att yrkeshögskolans modell är framgångsrik. Arbetslivets delaktighet i utbildningarna, samt prövningen av utbildningarna i konkurrens med andra, skulle göra att utbildningsutbudet blir rätt utifrån arbetslivets behov. Detta i sin tur stärker individens ställning på arbetsmarknaden, säger Magnus Wallerå som är generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan.