Validering är ett verktyg för kompetensförsörjning, omställning och livslångt lärande. Men trots ett ökande behov, inte minst i ljuset av pandemin, så har antalet valideringar sjunkit det senaste året.

• Antalet branschvalideringar har ökat under flera år, men sjönk från 5700 2018 till drygt 3600 under förra året.
• Däremot har det skett en ökning av både antalet branschvalideringsmodeller och antalet yrkesroller som det är möjligt att valideras mot de senaste åren. Nu finns 100 yrkesroller att validera mot, en rejäl ökning.
• Antalet anvisningar till validering via Arbetsförmedlingen har sjunkit från 797 anvisningar 2018 till 233 förra året.
• Inom kommunal vuxenutbildning syns en stor ökning av antalet yrkeskurser och är nu uppe i ca 385 000, men antalet valideringar för tillgodoräknande ligger kvar på låga nivåer.
• Tillgodoräknande av reell kompetens inom högskola och universitet är svårbedömt och redovisas inte i denna rapport, men UKÄ har regeringens uppdrag att ta fram en redovisning till november i år.
• Inom yrkeshögskolan ligger andelen studerande med minst en tillgodoräknad kurs på mellan 2 och 3,5 procent, mellan åren 2016–2020.
• Inom försöksverksamheten YH-flex är det en betydligt högre andel som har kunnat tillgodoräkna sig delar av utbildningen. I snitt 60 procent av utbildningen. Skillnaden på en YH-flexplats och en ”ordinarie” plats handlar om hur utbildningsanordnaren finansieras för valideringsinsatsen.
• Tillväxtverket har under 2018–2020 stöttat regionerna i att etablera strukturer för validering. I en rapport från mars 2021 konstateras det att samtliga regioner har påbörjat resan, men att de kommit olika långt och att mycket återstår på sina håll.

Uppföljning och statistik är svårt inom valideringsområdet eftersom systemet är decentraliserat. Ansvaret för validering är utspritt på flera olika aktörer, som lyder under olika regelverk. Det finns heller inga upparbetade rutiner för insamling av statistik eller en ansvarig central part. Rapporten bör betraktas som en nulägesbild.