GD har ordet - Rekommendation om distansundervisning – vad händer?
Publicerad 20 maj 2020
MYH får fler och fler frågor om vad som händer med yrkeshögskolan, konst- och kulturutbildningar och tolkutbildningar på sikt, kopplat till pandemin.
Underförstått handlar det om, som jag uppfattar det på ganska kort sikt – avslutning/examen i juni och terminsstarten i augusti eller september. Låt mig resonera lite om vad som kan hända på kortare och lite längre sikt.
Men först måste det sägas: Det enklaste och tydligaste svaret att ge om framtiden är: vi vet inte säkert. Det är epidemins utveckling och rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten som styr vad som kan hända.
Kortare sikt - terminsslut
Den bedömning vi kan göra utifrån Folkhälsomyndighetens aktuella information är att vi får räkna med distans-/fjärrundervisning terminen ut (med de undantag om praktiska moment och kunskapskontroll som vi tidigare har publicerat på myh.se). Allt annat skulle vara en överraskning för mig.
Det innebär att fokus även fortsättningsvis måste vara på att anordnarna gör allt som är möjligt, för att de studerande ska få så bra förutsättningar som möjligt för att klara sina examinationer (inklusive att pröva möjligheter till undantagen i rekommendationerna). Det gäller särskilt för de studerande som är i slutet av utbildningen. Och att MYH fortsätter att underlätta för anordnarna, så att resurser kan ägnas åt att genomföra utbildning och att ansöka om nya utbildningar så att det finns ett utbud över tid. När det gäller yrkeshögskolan är det, som alla förstår, av stor vikt att anknytningen till arbetslivet är så hög som möjligt.
Lite längre sikt - terminsstart
Går det att göra någon bedömning om läget till hösten? Kan utbildningarna starta som vanligt i augusti eller september? Blir det distansrekommendation då också? Kan det bli så att utbildningsmoment som förskjutits i tid måste flyttas ytterligare? På alla sådana frågor blir jag svaret skyldig idag. Vi kan inte ens göra en bra bedömning, eftersom svaret är helt avhängigt de rekommendationer som kommer att gälla kring smittspridning och smittskydd då. Kanske kan det till och med bli så att rekommendationerna är olika i olika delar av landet. Vi ser nu att olika högskolor planerar för olika terminsstart till hösten – några planerar för fysisk start, vissa för digital start och andra för både och.
Kan man ändå säga något om ”höstterminen”? Om rekommendationerna fortfarande är att det främst är distansundervisning som gäller, så måste naturligtvis anordnarna följa det - med de undantag som då är möjliga. Då kommer MYH att bibehålla det förhållningssätt som gällt under våren, med att ge anordnarna en relativt stor frihet att hantera de praktiska frågor som uppstår och att undvika administrativt arbete så långt som är möjligt.
Kanske kan de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten aviserat kommer i början av juni att ge lite mer underlag för planeringen inför hösten? Om ni inte har möjlighet att invänta mer information är ett möjligt alternativ att ni börjar planera för en digital terminsstart, av praktiska skäl. En sådan planering kan, tror jag, enklare ändras till en fysisk än tvärtom. En fysisk start vet ni dessutom hur den ska gå till. Nu talar jag om de bundna utbildningarna, förstås. Det är samtidigt viktigt att säga att det naturligtvis är anordnaren som fattar alla beslut. En utmaning för er anordnare med digital start blir förstås att bygga relationer så att de sökande också startar utbildningen samt att de som påbörjat också fortsätter (och sedan avslutar) utbildningen. Hur ska det gå till via länk? Något att fundera kring, om ni inte redan gjort det! Och lösningarna kanske går att använda även i mer normala tider för att hålla examensgraden på en hög nivå.
Jag vill också säga något om vad som händer vid en återgång till ett mer normalt läge. Då kommer MYH att återgå till sitt ”gamla vanliga” sätt att genomföra kvalitetsgranskning och tillsyn. De är två väsentliga komponenter för funktionen i utbildningssystemen. Vi går då också över till att pröva ändringar i utbildningsplan med mera enligt tidigare rutiner. Räkna med att anordnarna får en ”övergångsperiod” på cirka en månad att återgå till gällande utbildningsplan. I yrkeshögskolan blir det av stor vikt att säkra arbetslivsanknytningen.
Vi avser också att genomföra någon form av uppföljning av de åtgärder som vidtagits under pandemiperioden. Vad har gjorts och varför? Hur har åtgärderna påverkat uppgiften att ge arbetslivet efterfrågad kompetens och de studerande som ska bära den kompetensen? Andra viktiga konsekvenser? Det gäller att dra lärdom av vad som hände, och vad som gick bra och inte. Då vet vi mer nästa gång vi hamnar i kris om vad vi bör göra och inte. Det kan naturligtvis också vara så att vi ändrar på våra rutiner, om de lösningar som ni utvecklat under krisen visar sig fungera bättre inom regelverket.
När Folkhälsomyndigheten beslutar om nya rekommendationer som påverkar eftergymnasiala utbildningar, så återkommer myndigheten med ytterligare information.
Thomas Persson
Generaldirektör
Myndigheten för yrkeshögskolan