Betygsättning föregås av en kunskapskontroll som mynnar ut i ett betygsunderlag. Mer om hur du kan arbeta med tillförlitliga kunskapskontroller kan du läsa i stödartikeln nedan.

Anna Haglund svänger in från den långa korridoren. Med en kopp varmt kaffe i handen slår hon sig ner vid konferensbordet och inleder med att kort definiera vad betyg egentligen är.

– Ett betyg visar om den studerande har uppnått lärandemålen i utbildningens olika kurser samt med vilken kvalitet.

Betyg sätts på kursnivå

Det ska sättas ett betyg för varje kurs i utbildningen, vilket kan verka självklart, men enligt Anna är det en relativt vanlig missuppfattning att betyg sätts på enskilda kunskapskontroller.

– Formella betyg i yrkeshögskolan sätts endast på kursnivå. Ofta utifrån resultatet av flera olika kunskapskontroller kopplade till de olika lärandemålen i kursen. Och betygsskalan är alltid Icke godkänt (IG), Godkänt (G) och Väl godkänt (VG).

Hon förklarar att en studerande förvisso kan få veta att de fått betyget Godkänt (G) på en enskild kunskapskontroll – men att det egentligen inte betyder något i relation till kursbetyget, eftersom betyget Godkänt (G) på en kurs förutsätter godkänt resultat på kunskapskontroller av samtliga lärandemål i den aktuella kursen.

Betygskriterier i kursplanerna

Betygskriterierna för varje kurs ska framgå av kursplanen. Anna säger att de ska vara uttryckta på ett sådant sätt att det inte går att missta sig på att den som genomför kursen och når samtliga lärandemål får betyget Godkänt (G).

– Formuleringen ”Att genomföra kursen och nå samtliga lärandemål” är faktiskt den vanligast förekommande för betygskriteriet G. En del upprepar lärandemålen när de anger betygskriterium, men vi rekommenderar att göra det så lättbegripligt som möjligt och nöja sig med den här typen av kort standardformulering som hänvisar till lärandemålen.

Samma lärandemål – men högre kvalitet för VG

Betyget Väl godkänt (VG) ska markera en högre kvalitet än bara måluppfyllelse. Anna betonar att det är samma lärandemål som ska uppnås för både G och VG, men att det är kvaliteten som ska skilja dem åt. Hon erkänner att det kan vara lite klurigt att formulera betygskriterier som skiljer på G och VG.

– Av betygskriterierna för VG så ska det utöver måluppfyllelse av samtliga lärandemål också framgå vilket eller vilka av dem som dessutom ska nås med högre kvalitet.

Vad är då högre kvalitet i måluppfyllelsen?

– Högre kvalitet kan till exempel handla om större skicklighet, säkrare utförande, skarpare analyser eller en bättre förmåga att föreslå förbättringar.

Anna tar ett vardagligt exempel:

– Två personer kan laga samma maträtt, men den ena rätten både smakar och ser bättre ut. Är det balansen mellan syra och sötma, råvarans kärntemperatur eller valet av tallrik som fäller avgörandet för vilken rätt som håller högst kvalitet? Skillnaden mellan betygen ska framgå av betygskriterierna och bedömas med stor noggrannhet.

Anna tipsar om att tillsammans med arbetslivet i ledningsgruppen välja ut de två eller tre viktigaste lärandemålen för godkänt och sedan skruva på dem för att höja nivån till Väl godkänt.

– Att välja ut vissa lärandemål, och särskilt premiera hög kvalitet inom just dessa, kan vara ett sätt för arbetslivet att betona vilka prestationer som är särskilt viktiga i yrkesrollen. Då betyder ju ett högt betyg att den studerande har ett kunnande som är särskilt efterfrågat i arbetslivet.

Hur, när och av vem sätts betygen?

Anna nämner en viktig förutsättning för att kunna sätta betyg, nämligen att kursen är genomförd och att det finns ett fullständigt och tillförlitligt betygsunderlag från samtliga kunskapskontroller.

– Enda undantaget gäller om den studerande i stället har genomgått en process för tillgodoräknande, då kan betyg sättas efter tillgodoräknandet, säger Anna och fortsätter:

– Tänk bara på att även den som tillgodoräknar sig en kurs ska bedömas på hela betygsskalan, inte bara IG eller G.

Betygen i en klass sätts normalt precis efter att kursen har avslutats. Däremot, om man har planerat för omprov för flera personer är det enligt Anna vanligt att invänta resultaten av dessa innan allas betyg sätts.

– Observera bara att det inte får gå för lång tid.

Lite då och då får Anna och hennes kolleger också frågor om vem som sätter betygen och vad en examinator egentligen är.

– Den som sätter betyg kallas ofta för examinator och brukar vara kursansvarig för den aktuella kursen.

– Men det ser lite olika ut i olika kurser och hos olika anordnare. Det viktigaste är att personen som sätter betyg är väl lämpad att bedöma måluppfyllelsen utifrån resultatet av kunskapskontrollerna och måste i alla lägen vara helt säker på sin bedömning.

LIA-handledaren sätter inte betyg

En annan vanlig fråga till myndigheten handlar om LIA-handledarens roll för betygsättningen. Anna upprepar att det är utbildningsanordnaren som har uppdraget att sätta betyg, inte LIA-handledaren.

– Det vanliga är att LIA-handledaren bara fyller i ett bedömningsunderlag om vad den studerande har gjort under sin LIA och vilket kunnande som har visats.

Anna lägger till att det normalt sett inte bara är LIA-handledarens bedömning som utgör betygsunderlaget, utan de studerande brukar även skriva en LIA-rapport och göra en muntlig redovisning som kunskapskontroll.

– Sen sätts betyget utifrån det samlade underlaget, ofta av utbildningsledaren i rollen som kursansvarig för LIA-kursen.

Anna menar att det här kan skapa en del förvirring kring rollerna, att man i praktiken betraktar LIA-handledaren som kursansvarig för LIA-kursen.

– Det är helt enkelt bara att hålla reda på att LIA-handledaren skriver bedömningsunderlag och utbildningsanordnaren sätter betyg.

Som om det inte är komplicerat nog, säger Anna med ett leende, är det fullt möjligt att den studerande har två dokument med sig från sin LIA-period. Dels ett underlag som ska ligga till grund för betygsbedömningen, dels ett arbetsintyg eller omdöme från LIA-företaget.

– Många studerande vill ha ett separat intyg eller omdöme från företaget de gjort sin LIA på, som mer handlar om hur man har skött sina uppgifter och kanske även andra aspekter om hur man fungerat på arbetsplatsen, till exempel som kollega.

Att den studerande begär ett arbetsintyg för att använda senare, till exempel i samband med att söka jobb, är helt okej enligt Anna.

– Men det ska inte förväxlas med betygsunderlaget som LIA-handledaren ger till anordnaren, som absolut inte får innehålla några kommentarer om personliga egenskaper, skötsamhet eller anställningsbarhet.

Plussning

Ibland förekommer det att studerande frågar om de kan få höja sitt betyg från G till VG. I dagligt tal kallas det för plussning, alltså att skriva en tentamen en gång och få G och sedan testa en gång till och kanske få VG.

Enligt Anna är plussning tillåtet i yrkeshögskoleutbildningar, men inte särskilt vanligt.

– Det är upp till anordnaren att själv bestämma om de vill erbjuda studerande möjligheten att höja sitt betyg från G till VG. Vår erfarenhet är dock att det är ganska få i arbetslivet som lägger stor vikt i skillnaden på G och VG.

– Man kan tänka att frågorna vi får om plussning kanske snarare handlar om att många studerande är ambitiösa och ställer höga krav på sig själva.

Högst åtta veckor till inrapportering av betyg

Många anordnare vill veta om det finns regler för hur lång tid det får gå efter kursslut, eller omprov, innan betyg sätts och meddelas.

– Det finns inga detaljerade regler för när betygen måste sättas, men myndighetens praxis är max fyra veckor, säger Anna.

– Sen finns det ytterligare en tidsfrist på fyra veckor från det att betyget har satts till dess att det ska vara fastställt i myndighetens studiedokumentationssystem.

Anna ställer ner kaffekoppen, håller upp händerna och visar fyra fingrar på varje.

– De studerande ska alltså behöva vänta max åtta veckor från kursens slut på att få sina betyg fastställda. Det kan man tycka är väl länge och det vanliga är att anordnare tillämpar betydligt kortare tid än så.

Anna säger att myndigheten får en hel del frågor om värdet ”Ej satt” kan stå kvar i myndighetens studiedokumentationssystem, fastän den studerande har deltagit i kursen och kursen är avslutad.

– Svaret är ja. Alla betyg, även IG, kan bara sättas om det finns ett tillräckligt betygsunderlag för bedömningen. Om den studerande inte deltagit i alla kunskapskontroller, eller lämnat in dokumentation och fått ett tillgodoräknande, så finns det inget underlag och då kan betyg heller inte sättas. Det räcker alltså inte att den studerande bara har varit närvarande för att få ett betyg.

Hon avslutar med att understryka att anordnaren alltid, i alla väder, måste kunna stå för betyget som rapporteras in i studiedokumentationssystemet.

– Det måste vara glasklart på vilken grund betyg sätts, vilket underlag som har använts och vilken bedömning som har gjorts. Den som sätter betyget står ju också som garant för att den studerande verkligen har rätt kunnande när hen kommer ut i arbetslivet.

Om du som utbildningsanordnare behöver råd och vägledning kopplat till betygsättning eller annat som rör genomförandet av en utbildning är du välkommen att kontakta Anna Haglund och hennes kolleger på enheten för tillsyn och studiedokumentation.