En tidigare uppföljning från statistikmyndigheten SCB visar att andelen som är förankrade på arbetsmarknaden efter YH-utbildningens slut är högre bland dem som tog examen, än bland dem som gick hela eller större delen av utbildningen utan att ta examen.

Myndigheten har under senare år arbetat för att öka examensgraden inom yrkeshögskolan. Examensgraden var som högst år 2016 då drygt 74 procent tog examen. Därefter sjönk den under flera år men ökade marginellt 2023 och 2024 till närmare 69 procent 2024.

Intervjustudie

I en intervjustudie som myndigheten genomfört svarade ett fyrtiotal tidigare YH-studerande på samma frågor. Frågorna kretsade huvudsakligen kring vad det fanns för skäl till att de inte fullföljde sina studier med en examen och vad som hade behövts för att de skulle ha tagit examen.

Resultaten från studien gäller de intervjuades erfarenheter och kan inte generaliseras till alla studerande som fullföljt en utbildning utan att ta examen.

Teman som återkommer

Ett tema som återkommer i svaren om varför de intervjuade inte tagit examen är svårigheter kopplade till praktikformen LIA, lärande i arbete. Det handlar framförallt om att hitta en LIA-plats (där vissa inte fick en LIA-plats). Men också om att LIA inte fungerade som förväntat eller inföll under en period då den samlade belastningen från studier, arbete och livet i övrigt gjorde det svårt att nå målen.

Ett annat tema som lyftes var tempot i utbildningen och stress kring att komma ikapp med missade utbildningsmoment. Ibland har den studerande prioriterat att arbeta framför att slutföra utbildningen. Andra återkommande skäl var kopplade till privatlivet så som svårigheter med att få ihop studierna med familjelivet, ohälsa eller separation.

Samverkande faktorer

Anna Eriksson är analytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan och har hållit samman studien.

– Vi kan konstatera att det finns en stor variation i de skäl som studerande uppger för att inte ha tagit examen. Även om till exempel LIA återkommer i flera intervjuer varierar de situationer och svårigheter som de intervjuade beskriver. Ofta verkar dessutom flera faktorer samverka, till exempel utmaningar i privatlivet och studiesituationen.

Stöd från skolan

På frågan vad som hade behövts för att de studerande skulle ta examen beskrev ungefär två av tre intervjuade utbildningsrelaterade behov. Eftersom svårigheter kring LIA är ett återkommande tema i intervjuerna framkommer ett behov av mer stöd kopplat till LIA. Andra behov är mer stöd i utbildningens teoretiska delar och i examensarbetet samt bättre planering, kommunikation och uppföljning.

Ungefär en tredjedel av de intervjuade bedömde att utbildningsrelaterade insatser inte hade gjort någon skillnad. För dem var omständigheter utanför utbildningen eller ett minskat behov av examen avgörande.

– Sammantaget är det stöd, framförhållning och tydlighet som framstår som viktiga förutsättningar för många av de intervjuade i den här studien, säger Anna Eriksson.