Idag publicerar Myndigheten för yrkeshögskolan två områdesanalyser, Farmaci och läkemedelstillverkning och Energi – produktion och distribution av elkraft, värme och kyla. Analyserna beskriver kompetensbehovet inom respektive område på 3-5 års sikt. När det gäller vindkraftstekniker är bedömningen att det finns tillräckligt många utbildningsplatser, men alldeles för få sökande.

Sverige är inne i en intensiv utvecklingsfas där elnäten behöver en omfattande utbyggnad och förnyelse över hela landet för att möjliggöra för energiomställningen och möta de nya kapacitetsbehoven. Elnät byggs ut och förstärks för att det bland annat ska kunna gå att ansluta mer vindkraft.

– Sverige har ett stort kompetensunderskott när det kommer till vindkraftsteknik, men lösningen är inte bara fler utbildningsplatser. Branschen och yrkeshögskolorna måste tillsammans se till att fylla de utbildningar som finns och låta de studerande gå klart utbildningen innan de börjar jobba, säger Myndigheten för yrkeshögskolans analytiker Karin Åkerman.

En vindkrafttekniker definieras av branschen som en person som arbetar med drift och underhåll kopplat till torn, turbin och blad i vindkraftverk. De aktörer som myndigheten har dialog med, har i en undersökning kommit fram till att det behövs cirka 165 nya vindkrafttekniker per år under den kommande treårsperioden. Utbudet av platser för vindkrafttekniker har varit underdimensionerat under en tid men närmar sig nu de siffror som branschen efterfrågar.

En kort utbildning som leder till jobb

För den som gått en YH-utbildning inom energiteknik finns goda möjligheter till jobb i en bransch som idag lider av allvarliga rekryteringsproblem. Samtidigt finns många outnyttjade platser på yrkeshögskolans utbildningar. På utbildningarna till drifttekniker är varannan plats outnyttjad och på vindkraftsteknikerutbildningarna är det 64 procent outnyttjat.

– Det handlar om korta utbildningar som leder till jobb, men ändå är det svårt att rekrytera studerande. En förklaring är att många inte ens känner till att de här jobben finns, men det kan också vara så att de som uppfyller behörighetskraven redan har jobb som de är nöjda med, säger analytikern Karin Åkerman.

En lämplig grund och väg in till yrket som vindkrafttekniker är att gå el- och energiprogrammet på gymnasiet och sedan vidare till en yrkeshögskoleutbildning. Karin Åkerman nämner också att eftersom utbildningen bara är ett och ett halvt år skulle det gå att läsa nästan hela utbildningen med det nya omställningsstudiestödet som ger den studerande 80 procent av den studerandes tidigare inkomst.

Fler områdesanalyser på väg

Myndigheten för yrkeshögskolan har i uppgift att analysera arbetsmarknadens behov av utbildningar inom yrkeshögskolan, och en stor del av analysarbetet resulterar i de områdesanalyser som vi publicerar. Det primära syftet med områdesanalyserna är att utgöra ett underlag för utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan. De kan även vara användbara för beslutsfattare, företag och potentiella studerande som intresserar sig för branschernas kompetens- och rekryteringsbehov, samt yrkeshögskolans dimensionering av utbildningsplatser. Under våren 2023 kommer ytterligare ett tjugotal områdesanalyser att publiceras.