Branschvalidering

Validering är en metod för att ta reda på vad en individ faktiskt kan, men kanske saknar papper på. Olika branscher har utvecklat egna branschvalideringsmodeller som kan användas vid rekrytering, eller för att kartlägga och kvalitetssäkra kompetensnivån hos den befintliga personalen.

Josefine Larsson är utredare på IF Metall och menar att även om många företag nu har tid att låta personalen utvecklas, så är det inte alla som vet var man ska börja.
– Branschvalidering kan vara ett sätt att komma igång. Det ger företag en bra överblick över vilka kompetenser som finns och vilka som saknas, säger hon.

En kartläggning kan alltså underlätta vid så kallade Gap-analyser. Efter att ha identifierat den egentliga nivån på personalens kompetens blir det lättare att ta nästa steg.
– Branschvalidering bidrar till resurseffektiv kompetensutveckling i och med att företaget kan fokusera på områden där man konstaterat brister, säger Josefine.

Josefine tillägger att det oftast inte handlar om flera år i skolbänken, utan om korta, kvalificerade insatser. Kompetenshöjande insatser hjälper också individen.
– Många av våra medlemmar har arbetat länge inom industrin. De har gedigen yrkeserfarenhet, men saknar formella betyg eller andra bevis på vad de faktiskt kan. Var fjärde medlem i IF Metall uppger också att de är oroliga över att deras kompetens inte räcker till i framtiden och önskar mer kompetensutveckling, säger Josefine.

Branschvalidering ger ett kompetensbevis som kan användas både som underlag vid diskussioner om kompetensutveckling eller för att söka nytt jobb.

Uppdragsutbildning

Den som bedriver en yrkeshögskoleutbildning kan erbjuda hela eller delar av den som uppdragsutbildning. Både företag och offentliga aktörer kan köpa i syfte att höja kompetensen hos den egna personalen. Det går även att köpa av arbetsmarknads- eller biståndspolitiska skäl eller för rehabilitering.

Apotek Hjärtat har utnyttjat Lernias utbildning till Apotekstekniker för att låta delar av personalen gå in i en ny befattning.
– För oss som företag är uppdragsutbildning ett enkelt och effektivt sätt att säkra den kompetens vi behöver och därigenom kunna nå våra mål, samtidigt som vi blir en attraktiv arbetsgivare genom att kunna erbjuda utveckling för medarbetarna, säger Per Bergman, som är ansvarig för kompetensutveckling och lärande på Apotek Hjärtat.

Anna-Karin Pantzar är produktspecialist för yrkeshögskolan på Lernia och tycker att det är smidigt att dra igång en uppdragsutbildning, eftersom utbildningsupplägg, lärplattform och liknande redan är på plats.
– Flexibiliteten, att kunna plocka valda delar av en redan kvalitetssäkrad yrkeshögskoleutbildning, passar företag bra. Det blir också ett sätt att fånga in grupper av yrkesarbetande som annars kanske inte börjat studera, säger hon.

I rådande coronakris kan uppdragsutbildning också vara ett sätt för företag med behov av kompetens att fånga upp personer i närliggande branscher som kanske mister jobbet.
– Det finns exempelvis ett stort behov av vindkrafts- eller produktionstekniker. Genom att anställa personer med rätt grundförutsättningar och sedan fylla på med valda delar av ordinarie yrkeshögskoleutbildning kan man snabbt komma igång, säger Anna-Karin.

Fler möjligheter

Om det finns tomma platser på en yrkeshögskoleutbildning efter det att antagningen är klar, så erbjuds ibland möjligheten för andra att delta på bara en eller flera kurser inom ramen för utbildningen. Detta kallas ”kurs på tom plats”.

Sedan den 15 april i år finns också en ny form av kortare utbildningar eller ”kurser och kurspaket”. Dessa riktar sig till redan yrkesverksamma som vill avancera inom sitt nuvarande yrkesområde eller byta bana helt.

Reglerna för antagning och studiemedel är desamma i båda fallen som för en ordinarie yrkeshögskoleutbildning.

Glöm inte yrkeshögskolan

Förutom ovanstående möjligheter finns självklart alla hundratals ordinarie utbildningar inom yrkeshögskolan att tillgå. Många av dem bedrivs på distans.