Den som verkar inom yrkeshögskolan ska särskilt främja jämställdhet mellan könen och bidra till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval. Det är ett krav i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan och även en viktig kvalitetsaspekt. Myndigheten vet också av erfarenhet att arbetet med jämställdhet skapar goda förutsättningar för att fylla utbildningsplatserna.

Enligt myndighetens utredare Ann-Sofie Sydow och Olof Elander, som till vardags arbetar med kvalitetsgranskning, bedriver de flesta anordnare ett aktivt jämställdhetsarbete. Men det finns fortfarande de som tycker att frågan är svår.

– En enskild utbildningsanordnare kan så klart inte förändra strukturerna ensam, men någonstans behöver vi ju börja. Tillsammans kan vi bidra att göra det lite bättre, säger Ann-Sofie Sydow.

Olof Elander tycker att utbildningar mot nya yrkesinriktningar har ett extra stort ansvar att få en jämn könsfördelning eftersom där inte finns några invanda mönster.

– Det handlar om att anordnare, branscher och arbetsgivare tillsammans måste sätta ner foten och bestämma hur de vill att det ska se ut i arbetslivet. Jämn könsfördelning och jämställdhet handlar om mer än bara fylla platserna. Det handlar om nya möjligheter och är i grunden en fråga om kvalitet, säger Olof Elander.

Enligt Ann-Sofie Sydow är det viktigt att jämställdhetsarbetet inte blir ett sidoprojekt som en enskild person ansvarar för.

– Jämställdhetsarbetet måste in i det systematiska kvalitetsarbetet och får inte bli en sidovagn. Det räcker inte med en eller två åtgärder för att få fler sökanden. Man måste göra jobbet grundligt, analysera sin utbildning, sätta mål och följa upp. Det är precis som med allt annat kvalitetsarbete, säger Ann-Sofie Sydow.

För att arbetet ska vara framgångsrikt krävs enligt Olof Elander att ledningsgruppen är delaktig och förstår förtjänsterna med jämställdhetsarbetet.

– Jämställda och blandade arbetsgrupper fungerar bättre. Därför är jämställdhet i arbetslivet inte bara viktigt ur ett rättighetsperspektiv. En stor vinst med bättre könsfördelning är även högre kvalitet och bättre lönsamhet, säger Olof Elander.

Tre tips för att bryta könsbundna utbildningsval

1. Kartlägg och analysera

Utredaren Olof Elander berättar att ett vanligt misstag är att anordnare inte identifierat flaskhalsar och problem innan de sätter i gång med arbetet. Därför rekommenderar han anordnarna tillsammans med ledningsgruppen att först av allt göra en grundlig kartläggning av sin utbildning och de studerande. Vilka är det som söker utbildningen idag? Jämför med tidigare års antagning, har det skett någon förändring? Hur hittar de sökande utbildningen? Vilka grupper exkluderas? Vad lockar och vad är avskräcker?

Utifrån kartläggningen kan ledningsgruppen sedan välja strategi och sätta upp mål.

2. Se över förkunskapskraven

Erica Steen och Gunnar Wengström är utbildningsledare och lärare på Yrgo i Göteborg och brinner för jämställdhetsfrågorna. Deras utbildning för blivande arbetsledare inom bygg har länge dominerats av manliga studerande men de senaste åren har antal kvinnor ökat rejält.

– Förr krävde vi arbetslivserfarenhet från byggbranschen för att man skulle komma in på utbildningen. Sen tänkte vi om och ersatte det med ett krav på erfarenhet av ledarskap, men det slog också fel. Istället har vi nu tagit bort alla särskilda förkunskapskrav och ersatt dem med en preparandkurs för dem som inte har erfarenhet av byggbranschen, säger Erica Steen.

Gunnar Wengström berättar att de med strategiska åtgärder försökt komma runt den snedrekrytering de ärvt från gymnasieskolan där killarna är i majoritet på byggprogrammet.

– Preparandkursen har gjort det tydligare för de studerande vad de kan förvänta sig av utbildningen. Man kan kalla det för en avancerad prova på-kurs där de får känna efter om det här är rätt för dem. Samtidigt får de en introduktion som gör dem redo för utbildningen, säger Gunnar Wengström.

3. Aktiv marknadsföring

När affärsutvecklaren Anna Zedig skulle ta fram en ny utbildning för mättekniker var ett tydligt medskick från arbetslivet att de behövde prioritera breddad rekrytering. En arbetsgrupp arbetade utifrån myndighetens stödmaterial och tog fram en handlingsplan för att öka antalet sökande.

– Vi har jobbat väldigt aktivt med marknadsföringen av utbildningen. Vi har inte bara anpassat bildspråket utan även använt oss av digitala kanaler där vi enklare kan rikta oss direkt till kvinnor i en målgrupp som vi tror är intresserade av vår utbildning, säger Anna Zedig.

Hon menar att marknadsföringen varit en viktig orsak till att hälften av de studerande på utbildningen är kvinnor, men det hade inte varit möjligt om inte ledningsgruppen varit med på banan.

– Det känns att det är en förändring på gång i samhället. Anordnare och branscher måste vara med och fånga upp detta nu och göra det jobb som krävs för att få jämställda och blandade arbetsgrupper, säger Anna Zedig.