Blerta fortsatte sitt engagemang inom yrkeshögskolan efter examen
Publicerad 12 maj 2026
"Jag blir rörd när jag tänker på att jag fick den här chansen utan tidigare erfarenhet. Nu är jag stolt över att jag har fått in många andra LIA-praktikanter i branschen." Det säger Blerta Krasniqi i Göteborg. Hon läste till arbetsledare inom mark och anläggning på yrkeshögskolan och har gått varvet runt. Numera är hon med och ger tillbaka till branschen.
”När byggföretag säger att de inte har tid att ta emot praktikanter tycker jag att de tänker så kortsiktigt. Är man smart och tänker långsiktigt ska man alltid satsa på LIA. Får man in rätt person och är med och formar den så kommer han eller hon inte bara att betrakta det här som ett jobb som man kan skita i. Den som har fått värme, tid och energi från andra som lärt upp en är mer engagerad sedan.”
När Blerta Krasniqi hade bildat familj och läst på folkhögskola var hon redo att plugga vidare. En broschyr om bygg och anläggning avgjorde valet.
– Jag visste att när det väl är min tur kommer jag att ge järnet. Och så blev det. Jag läste på heltid till arbetsledare inom mark och anläggning. Samtidigt hade jag småbarn och jobbade deltid som elevassistent, som kontaktperson inom socialtjänsten och på hotell på helgerna. Men det fungerade. Jag visste att det bara var två år av mitt liv och kände att det skulle gå bra för mig eftersom jag gör allting helhjärtat.
Lång praktik
Inom yrkeshögskolan ingår praktik i programmen. Den kallas lärande i arbete, förkortat LIA. Blerta gjorde LIA hos byggföretaget Peab och var ute som anläggare i flera månader.
– Jag drog kablar, var med på asfaltering, allt möjligt. Även om jag skulle jobba som arbetsledare sedan så ville jag lära mig grunderna. Bakom skärmen kan du sätta hur många streck som helst på en ritning, men sedan ska någon sätta upp det och det ska vara byggbart. Och även om jag sätter en tidplan idag så kan kapaciteten därute ändras om till exempel vädret ändras. Det förstår du bara om du varit ute själv.
Arbetade upp sig
LIA-perioden ledde till en tidsbegränsad anställning under studierna och efter examen till ett fast jobb. Med åren arbetade Blerta upp sig från arbetsledare till platschef. Hon fick vara med och planera allt från busshållplatser till rörbroar till arbeten ute till havs. Resan genom yrkeslivet tog henne vidare till jobb som konsult och projektledare hos andra arbetsgivare. Hela tiden har Blerta hållit kontakten med yrkeshögskolan.
– Jag är tacksam och har velat ge tillbaka. Därför har jag varit med i ledningsgruppen för liknande utbildning, och även sett till att mina arbetsgivare har tagit emot studerande från olika yrkeshögskolor på LIA. Man kan påverka på fler sätt också. Exempelvis genom att skriva in i upphandlingar och kravställa att utförare och entreprenörer ska ta emot LIA-praktikanter.
Stöttat andra
Blerta berättar att flera tidigare LIA-studerande som hon själv varit med och lärt upp har blivit kvar inom branschen och jobbat upp sig. Hon gläds åt deras framgångar och tycker att LIA är ett bra sätt för företag att testa framtida anställda.
– Jag har förespråkat ända sedan jag utbildade mig att man ska kunna bli antagen på utbildningarna och komma ut på LIA även med en annan yrkesbakgrund. Det viktiga är nyfikenhet och en vilja att lära sig. Det märks nästan direkt om en studerande har det. Sedan måste man ge alla en chans och vissa behöver längre tid för att växa in i en yrkesroll. Men viljan måste finnas där, den kan inte jag ge dem.
Cirkeln sluts
Åren har gått och Blertas barn som var små när hon pluggade har vuxit upp.
– Min dotter har varit med på många asfalteringar genom åren och tagit intryck av mitt jobb. ”Mamma, visst blev den där kantstenen för hög?” har hon kunnat säga när vi gått på stan. Hon går nu i princip samma YH-utbildning som jag gick. Idag när vi gör den här intervjun är hennes första dag på LIA!