Juristen Fredrik Andrén halkade in på offentlig upphandling när han som konsult fick i uppdrag att läsa in sig på den då relativt nya lagen om offentlig upphandling. Det är över femton år sedan och han har blivit kvar inom området. Sedan flera år tillbaka är han offentlig upphandlare på Nationalmuseum i Stockholm.

– Det är många som inte vet att vi är en statlig myndighet. Men det är vi, och som sådan måste vi följa upphandlingslagstiftningen precis som regioner och kommuner. Allt vi inte kan producera själva måste vi upphandla.

Tagit emot på praktik

För några år sedan blev Fredrik Andrén kontaktad av en studerande som frågade efter att få göra LIA, lärande i arbete, som är yrkeshögskolans praktikform. Sedan dess har han hunnit ta emot totalt fem personer på LIA. De har gått en YH-utbildning till just offentlig upphandlare, och Fredrik berättar stolt att fyra av fem jobbar i branschen nu. Den femte fick ett lockande erbjudande i sin förra bransch och gick tillbaka dit.

– Upphandlingssverige är verkligen underresurssatt. Och det finns inte några andra direkta och kvalitetssäkrade utbildningsvägar till det här yrket som jag vet om. Så jag skulle verkligen sörja om inte yrkeshögskolan fanns, säger Fredrik.

LIA starkt kort

Nyligen publicerades en större studie om arbetslivets nöjdhet med yrkeshögskolan (se länk). Där framkommer att det finns en allmän nöjdhet med kompetensen hos de medarbetare som anställts från en yrkeshögskoleutbildning. Det är många i arbetslivet som ser praktiken som ett starkt kort i yrkeshögskolans koncept.

Ett vanligt argument för att ta emot studerande på LIA brukar vara att arbetsgivaren sedan kan anställa. Fredrik Andréns arbetsgivare har dock inte haft utrymme att anställa någon mer upphandlare, och det har han varit medveten om. Han ser andra värden i att ta emot praktikanter.

– Jag brinner för det här och det finns verkligen ett behov därute. Det här är mitt sätt att bidra till att det kommer ut mer människor i mitt gebit. Kunskapen om offentlig upphandling och förståelse för hantverket behöver öka.

Extra par händer

Dessutom har Fredrik haft stor nytta av att periodvis få en extra kollega.

– Vi är en liten organisation och jag är i princip hela upphandlingsavdelningen. Sedan tas stöd av konsulter för att hinna med allt. Så här finns det alltså mycket som ett par extra händer kan ta tag i. LIA ska ju innebära att studerande får prova riktiga arbetsuppgifter under handledning och här kan de verkligen få vara en i ett team och lära sig göra en upphandling, göra research, göra affärsmarknadsanalyser.

Påverka i ledningsgrupp

Nio av tio svarande i studien om arbetslivets nöjdhet anser att yrkeshögskolan ger studerande den kompetens som behövs för att klara arbetsuppgifterna. En delförklaring är att varje YH-utbildning styrs av en ledningsgrupp där det anställande arbetslivet är i majoritet. Fredrik ingår i ledningsgruppen för den utbildning han tar emot studerande från.

– Där kan jag vara med och påverka vad man ska kunna i mitt yrke, till exempel hur viktigt det är med juridiskt hantverk när du ska bygga offentlig upphandling. Vid våra ledningsgruppsmöten brukar vi också gå igenom hur det ser ut i branschen, om vi ser några nya trender att hålla ögonen på och liknande.

Förbättringsförslag

Om Fredrik ska ge några medskick vill han påtala att det fortfarande finns mycket att göra kring att förklara yrkeshögskolans modell så att fler i arbetslivet förstår vad LIA är.

– Ibland kan det vara svårt att få ut alla studerande på LIA och jag tror att det beror mycket på att många i arbetslivet inte vet att det finns utbildningar inom deras område, eller hur det fungerar.

Fredrik pekar också på det faktum att yrkeshögskolan är för vuxna och att det därför kan vara väldigt olika med studievanan i en klass på YH.

– Man skulle kunna jobba mer från centralt håll på att ge alla studerande förutsättningar till bättre studieteknik eftersom det är så olika vad de har med sig. Det skulle kunna ge ännu större genomströmning tror jag.