Så hur väl lever då yrkeshögskolan upp till sitt uppdrag att förse arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid? Det har hunnit gå några år sedan Myndigheten för yrkeshögskolan senast mätte arbetslivets nöjdhet i en större studie. Den gången, 2017-2018, fanns det en stor nöjdhet hos berört arbetsliv. Nu har vi gjort undersökningen igen och den gångna veckan publicerade vi 2025 års studie.

Resultaten nu är i allt väsentligt lika bra som senast. Nio av tio som har anställt från YH tycker att de studerande har nödvändig kompetens, och nio av tio av dem som anställt från YH har också tagit emot studerande på LIA, yrkeshögskolans praktikform. En övervägande majoritet är alltså nöjd med utbildningarnas förmåga att fånga upp arbetslivets behov genom att leverera arbetskraft med relevanta kunskaper. Det är ett mycket starkt och glädjande betyg åt yrkeshögskolan som system.

Samtidigt får vi inte blunda för att detta stora och snabbväxande utbildningssystem har viss växtvärk. Nyligen publicerade vi en studie där vi har gjort en riktad granskning av LIA-platser inom yrkeshögskolan. Granskningen har varit riskbaserad vilket betyder att vi valt ut utbildningar som fått kritik, klagomål eller som inte granskats på länge. Och naturligtvis speglar resultatet urvalet. Men att nästan hälften av utbildningarna i denna tematiska granskning får kritik av myndigheten för sin LIA-hantering är inte bra. Här handlar det om YH-systemets baksidor där studerande inte kommer ut i LIA, inte kommer ut på relevanta arbetsplatser eller där det i några få men anmärkningsvärda fall skapats företag vars huvudsyfte tycks vara att ta emot LIA-studerande och utnyttja dem som billig arbetskraft.

Det finns ingen anledning att tro att det riskbaserade urvalet skulle vara representativt för hela YH-systemet. Då skulle myndigheten få ta emot väsentligt fler klagomål och hitta fler brister i det löpande granskningsarbetet. Även i den riskbaserade granskningen var en mycket hög andel av de studerande och deras handledare på arbetsplatserna nöjda med hur LIA-perioderna fungerade. Men det finns ändå skäl för eftertanke. Om yrkeshögskolan ska klara den fortsatta expansionen med bibehållen kvalitet måste LIA fungera överallt, eftersom den tydliga arbetslivsanknytningen i utbildningarna är en av grunderna för yrkeshögskolans framgång. Över hälften av dem som tagit examen från YH och får jobb sedan får det på en arbetsplats där de gjort sin LIA.

För arbetslivet finns det några aspekter att fundera på från dessa två studier. Många branscher skriker efter kvalificerad arbetskraft och ser yrkeshögskolan som en del av sin räddning, det är inte minst tydligt i alla inlägg som kommer varje gång satsningar på YH aviseras. Men det anställande arbetslivet är nödvändiga medskapare i utbildningen. Ska nya välutbildade och välförankrade personer komma ut på arbetsplatserna behöver det finnas ett arbetsliv som ställer upp hela vägen, genom att skriva avsiktsförklaringar till skolornas ansökningar om att få bedriva utbildning, genom medverkan i utbildningarnas ledningsgrupper, och sist men inte minst genom att ta emot studerande på LIA.

Vi erbjuder en utbildningsform som arbetslivet ska vara med och styra. Men det innebär också ett betydande åtagande för det anställande arbetslivet. Alla som påbörjat studier på yrkeshögskolan behöver kunna få LIA på en relevant arbetsplats.

I december har regeringen aviserat en proposition om framtidens yrkeshögskola. Den, tillsammans med en förändrad förordning för yrkeshögskolan, kommer att bidra till att göra en utomordentlig utbildningsform ännu bättre.

Magnus Wallerå, generaldirektör Myndigheten för yrkeshögskolan.