Trots att YH vuxit kraftigt sedan 2017, då vi senast frågade i strukturerad form efter arbetslivets nöjdhet med utbildningarna, råder en mycket stor nöjdhet även i årets studie. Nio av tio som anställt YH-studerande efter deras utbildning anser att kompetensen motsvarar kraven på yrkesrollen.

Trots att yrkeshögskolan fördubblats på tio år har vi aldrig haft ett större söktryck till platserna än nu.

I vår tematiska LIA-granskning – som gjordes utifrån ett riskbaserat urval och som visade brister på en del områden – var 90 procent av berörda studerande och deras handledare på arbetsplatserna nöjda med praktikperioderna.

Examensgraden inom yrkeshögskolan slutade sjunka år 2023, och när nu fjolårets siffror presenterats syns en försiktig ökning.

Yrkeshögskolan åtnjuter ett stort förtroende från politiken. Det framkom inte minst under YH-forum som hölls i slutet av november, då företrädare för olika politiska partier framhöll att det råder en bred politisk enighet om att yrkeshögskolan är bra och värd att satsa ännu mer på framöver. Under 2026 kommer riksdagen förhoppningsvis att kunna fatta beslut som ytterligare stärker yrkeshögskolan, detta då regeringen aviserat att en proposition är på gång med anledning av utredningen om framtidens yrkeshögskola. Att omhänderta dessa förändringar är något som myndigheten kommer att prioritera nästa år.

Men fortsatt tillväxt får inte leda till urvattnad kvalitet eller förlorad särart. Så vilka är då riskerna för yrkeshögskolan, och vad kan vi göra för att motverka dem?

När det råder lågkonjunktur kommer en lägre andel i jobb efter YH-studier. Det sambandet är tydligt om vi ser tillbaka på utvecklingen under åren. Yrkeshögskolan ensam kan inte påverka detta faktum, men Myndigheten för yrkeshögskolan ska fortsätta att anpassa portföljen av utbildningar på ett sätt som följer de föränderliga behoven på arbetsmarknaden. I det sammanhanget fortsätter vi också att bredda utbudet inom försöksverksamheten med nationell yrkesutbildning, eftersom arbetslivet i betydande omfattning efterfrågar kompetens på gymnasial nivå.

Arbetslivets engagemang och förmåga att växla upp sin medverkan när studieplatserna nu ökar ytterligare är avgörande för bibehållen kvalitet och särart. Brist på LIA-platser är den enskilt största risken framöver. Här behöver alla goda krafter samarbeta. Att skapa kvalitativa praktikplatser för studerande är ett gemensamt ansvar. Detta är något jag själv vill ha fokus på vid mina besök runtom i Sverige under det kommande året.

Förtroendet för yrkeshögskolan skulle också påverkas av systemskadliga förhållanden hos någon eller ett fåtal av utbildningsanordnarna. Därför arbetar vi målmedvetet för att såväl säkerställa en hög och jämn kvalitet inom yrkeshögskolan som att motverka felaktiga utbetalningar.

Med stöd i forskningen vet vi att graden av interaktion i en utbildning är avgörande för framgången för de studerande. När utbildningsanordnaren ser till att undervisningen utförs i ett sammanhang med hög grad av interaktion mellan studerande och undervisande personal, studerande sinsemellan och mellan studerande och studiematerial så vet vi att de studerandes lärande främjas.

Låt mig tala klarspråk här: yrkeshögskoleutbildning kräver interaktion. Utbildningar med låg grad av interaktion har ingen plats inom yrkeshögskolan. Därför kommer graden av interaktion att bli ett allt viktigare instrument för kvalitet i myndighetens olika processer de närmaste åren.

Genom detta kommer yrkeshögskolan att kunna fortsätta åtnjuta det höga förtroende som den så väl förtjänar.

Allt talar för att 2026 blir ett spännande år med fortsatt ökning av antalet utbildningsplatser, ett regelverk som skapar ökad stadga samt ett målmedvetet arbete för en hög och jämn kvalitet i utbildningen till nytta för arbetslivet och de studerande.

Med tillönskan om en god jul och ett gott nytt år!

Magnus Wallerå, generaldirektör Myndigheten för yrkeshögskolan.