– Det här är resultatet av ett arbete som pågått under ett par år, säger generaldirektör Magnus Wallerå. När vi i fjol beslutade om nya kvalitetskriterier valde vi att lyfta interaktion som en central komponent. Både forskning och vår erfarenhet pekar tydligt i samma riktning. Interaktion är en avgörande faktor för kvalitet i utbildning. Det handlar inte bara om att interaktion förekommer, utan om att den är medvetet utformad för att bidra till att de studerande når utbildningens mål.

I diskussionen om utbildningskvalitet har lärarledd tid ofta varit ett centralt mått. I yrkeshögskolan, där utbildningarna i stor utsträckning bygger på praktiskt lärande och färdighetsträning, är det dock ett trubbigt mått.

– När det gäller yrkeshögskolans utbildningar ser vi att graden av interaktion är viktigare, fortsätter Magnus Wallerå. Förmågan att tillämpa kunskap i en yrkesroll utvecklas i samspel mellan studerande och undervisande personal, mellan studerande sinsemellan och i mötet med utbildningens innehåll. Det är i de sammanhangen som lärandet får verklig effekt.

Att nu inkludera interaktion som en del i ansökan är därför ett naturligt steg.

– I ett första skede handlar det om att säkerställa att utbildningar med låg grad av interaktion inte beviljas. Yrkeshögskolan ska hålla en hög och jämn kvalitet, och då behöver vi vara tydliga med vilka krav som gäller. Det är också ett sätt att markera att utbildningsdesignen är central och att en alltför låg ambitionsnivå inte är förenlig med yrkeshögskolans uppdrag.

Samtidigt är det viktigt att understryka att mycket hög grad av interaktion inte är ett mål i sig. Utbildningar inom yrkeshögskolan ser olika ut beroende på innehåll, målgrupp och yrkesinriktning.

– Det finns inte en utbildningsdesign som är allena saliggörande i alla sammanhang, understryker Magnus Wallerå. Det avgörande är att utbildningen utformas så att den ger rätt förutsättningar för den studerande att nå målen. Det innebär också att den grad av interaktion som anges i ansökan behöver vara väl avvägd och realistisk. Vi vill inte uppmuntra till budgivning där alla anger högsta möjliga nivå. Det viktiga är att det som anges motsvarar hur utbildningen faktiskt är planerad att genomföras, och att det går att följa upp i schema, upplägg och genomförande.

Förändringen får också konsekvenser för hur statsbidrag kan beviljas. Möjligheten att få ersättning utöver grundschablon kopplas till graden av interaktion i utbildningen.

– Det här handlar ytterst om att använda skattemedel på ett ansvarsfullt och effektivt sätt. För att motivera en högre ersättning, till exempel för utrustning eller teknik, behöver utbildningen också bedrivas med en hög grad av interaktion. Men hög grad av interaktion motiverar i sig inga tillägg utöver grundschablonen. Behovet av tillägg behöver kunna motiveras/styrkas på samma sätt som tidigare. Vi vill säkerställa att resurser används där de gör verklig nytta i utbildningen, avslutar Magnus Wallerå.