Kvalifikation bidrog till att rädda sprängkortets legitimitet i branschen
Publicerad 30 april 2025
När den tidigare kravställningen för att utfärda sprängkort klass A togs bort uppstod risken att vem som helst skulle kunna utfärda ett sprängkort. Risken avvärjdes genom att branschen via Svenska Bergteknikföreningen gick in med en kvalifikation i SeQF-systemet.
Jan Johansson, Bergsprängningsentreprenörernas förening.
Foto: Maja Geffen/MYH– Man räddade både statusen och standarden hos sprängkortet genom det här arbetet, säger Jan Johansson hos Bergsprängningsentreprenörernas förening.
I Sveriges referensram för kvalifikationer, SeQF, finns det beslutat av regeringen vilken nivå olika formella utbildningars examina motsvarar. Organisationer som ansvarar för så kallade icke-formella kvalifikationer kan ansöka om beslut om nivå och detta görs hos Myndigheten för yrkeshögskolan. Just detta var vad Svenska Bergteknikföreningen gjorde för närmare fyra år sedan.
– Sprängkort i byggbranschen har funnits under lång tid. Men det var mer informellt och det fanns ett råd som utfärdade kortet utifrån Arbetsmiljöverkets krav. Runt år 2018-2019 föreslog Arbetsmiljöverket att myndigheten inte kunde kravställa ett informellt råd, och då togs texterna bort om vad som krävs för det reglerade yrket. Risken blev att vem som helst skulle kunna utfärda ett sprängkort, berättar Per Vedin som är ordförande i Svenska Bergteknikföreningen.
Branschen gick samman
Branschen löste situationen genom att tillsammans beskriva yrket sprängarbas i en kvalifikation och därmed sammanfatta vad som krävs av den som vill få ett sprängkort utfärdat. Sedan var man tidigt ute och ansökte om att få sin branschkvalifikation nivåbeslutad i SeQF-systemet. Där finns den nu på nivå 5 (se länk i slutet av texten).
Att sprängkortet har kvar sin starka förankring i branschen intygas av Jan Johansson hos Bergsprängningsentreprenörernas förening. Han har över 40 års erfarenhet inom yrket att falla tillbaka på.
– Landets sprängarkår ser fortfarande sprängkortet som det självklara dokumentet: man går inte ut och spränger berg utan sprängkort. Det är så djupt rotat. På många håll tror man till och med att det är ett lagkrav att ha sprängkort.
Noggrann reglering
Per Vedin berättar att branschen blivit utpekad i olika sammanhang genom det ökade antalet kriminella sprängningar på senare år. Därför känns det extra viktigt att kunna visa att man är noga med sina regler för vem som kan få sprängkortet utfärdat.
– Vi inom Svenska Bergteknikföreningen godkänner och ackrediterar utbildare och deras material, och sedan erbjuder aktörerna sina utbildningar på marknaden. Längden på utbildningen kan variera och vara längre om det är oerfarna personer som går den. Sista steget i utbildningen är ett omfattande prov vilket ägs och utvecklas av oss. Vi bedömer resultatet, och det är hos oss man ansöker om certifikat när man väl fått sitt utbildningsintyg, säger han.
Välja att ansöka om certifikat
Sedan kvalifikationen Sprängarbas Sprängkort klass A kom med i SeQF-systemet har 1 200 personer genomgått utbildning och cirka 700 av dessa har fått certifikatet utfärdat.
– Med certifikatet får man rollen som sprängarbas. Anledningen till att en del personer inte ansöker om sprängkortet efter utbildningen är att de är konsulter, beställare eller myndighetspersoner. Då behöver de kunskaper men ska inte själva ut och spränga berg, förklarar Per Vedin.
Allmänt erkänt
Jan Johansson på Bergsprängningsentreprenörernas förening berättar att företag som ska hantera explosiva varor behöver ansöka om tillstånd hos en kommun. Då ska man kunna visa att man har kompetensen som krävs för att kunna hantera sprängämnen och utföra sprängningsarbete.
– Alla myndigheter och kommuner har accepterat sprängkortet som kompetensbevis, utan det får du inte tillstånd och blir inte godkänd. Även polisen accepterar kortet som kompetensbevis när man ansöker hos dem om sprängning enligt ordningslagen.
Inga formella utbildningsvägar
Jan påpekar också att det saknas formella utbildningsvägar för att bli bergsprängare.
– Förr gick yrket ofta i arv från far till son, men idag ser världen annorlunda ut. Det hör av sig unga människor då och då och undrar hur man gör för att bli sprängare och det finns inget enkelt svar på det. Man brukar få börja med att jobba på en byggarbetsplats, inte minst eftersom det krävs minst ett års praktisk erfarenhet inom det området innan man kan ansöka om sprängkortet.
Han konstaterar:
– När det är såhär känns det tryggt att ha kvalifikationen att luta sig mot. Kvalifikationen beskriver helt enkelt vad yrket är.
Länkar