– Sverige har mycket data, men den är utspridd och arbetssätten kring kontakt och behovsdialog ser olika ut. Det gör att användarna inte alltid får den nytta de skulle kunna få, säger projektledare Jessica Baldgrim vid SCB, statistikmyndigheten.

Identifiera mönster

Projektet tog avstamp i OECD:s rapport Strengthening the Governance of the Swedish Skills System som betonar behovet av en mer användarorienterad och samordnad infrastruktur. Med stöd av OECD:s modell Key Data Needs har en kartläggning genomförts av hur åtta myndigheter arbetar med de användarkontakter och datamängder som OECD lyfter fram. Syftet är att identifiera mönster och glapp i kedjan mellan behov, kontakt och datatillgång samt skapa ett underlag för mer enhetliga och användarorienterade arbetssätt. Kartläggningen omfattar femton datamängder, sex användargrupper och åtta myndigheter.

– Vi använde excel för att underlätta för alla. Därefter tog vi hjälp av AI för att stödja kodningen och få en mer neutral bedömning, samt som analysstöd, säger Jessica Baldgrim.

Kartlägga förutsättningar

Analysen visar att datainfrastrukturen har viktiga grundstrukturer på plats, men att kontakterna är ojämnt fördelade och att ibland saknas behovsdialogen. Det kan innebära att användare upplever att det är svårt att hitta information, och att den är splittrad på många olika platser.

– Vi ville kartlägga förutsättningarna för relevant data, med fokus på kontaktytor och inte teknik, säger Jessica Baldgrim. Ofta har olika myndigheter olika sätt att hantera samma data, med olika budskap och behov. Det saknas inte data, men kopplingen mellan användarbehov och hur datamängderna utvecklas är inte alltid samordnad.

Ett av de förslag som projektet har presenterat är att ge samordningsansvar till en specifik myndighet. Det innebär att en myndighet samordnar kontaktarbete, behovsdialog och prioriteringar för att ge användarna en tydlig ingång och skapa förutsättningar för systematiskt utvecklingsarbete. Två andra förslag är att utveckla framtidsorienterade datamängder samt att genomföra riktade pilotinsatser där glappen är störst. Analysen visar att behoven är särskilt tydliga i datamängder som Karriär- och utbildningsvägar, Arbetsmarknadsrelaterade läranderesultat och Efterfrågade yrken och kompetenser, samt i användargrupperna individer, utbildningsaktörer och vägledare.

Arbetet har genomförts av en arbetsgrupp bestående av representanter från de deltagande myndigheterna. Deltagande myndigheter har varit Arbetsförmedlingen (AF), ESF-rådet, Folkbildningsrådet, Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH), Tillväxtverket, Universitets- och högskolerådet (UHR), Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och Statistiska centralbyrån (SCB). Skolverket deltog inte i arbetsgruppen men bidrog med underlag om relevanta datamängder via e-post. Sju av nio myndigheter besvarade kartläggningen.