Ann-Sofie Sydow inleder med att genomströmningsdiagram är ett bra underlag för diskussion i utbildningens styrelse eller ledningsgrupp.

– Med hjälp av staplarna går det att se mönster och fråga sig vad som hände ett specifikt år med exempelvis antalet sökande. Vad var det som hände just det året som gav så bra resultat?

Hon berättar vidare att det också går att se om ett fenomen upprepar sig som man behöver förstå och analysera för att sätta in en klok åtgärd, antingen för att försöka häva något som inte är önskvärt eller för att förstärka det som är bra.

Länka viktiga dokument

Den andra stora nyheten är att det nu finns en ny kolumn i handlingsplanen där man kan specificera var viktiga dokument finns som används i det systematiska kvalitetsarbetet.

– Tanken med detta är att det ska vara lätt för alla berörda att hitta dokument vid till exempel sjukdom eller personalbyte, säger Ann-Sofie.

Frivilligt verktyg

Vid en första anblick kan statistik se lite torrt ut, medger Ann-Sofie, men säger samtidigt att det är fantastiskt roligt att analysera tillsammans när man väl kommit i gång.

– Genomströmningsdiagrammen ger en möjlighet att se utbildningen i ett längre perspektiv och bli mer strategisk och framåtsyftande i besluten.

Ann-Sofie understryker att det är helt frivilligt att använda självvärderingsverktyget och uppgifterna ska inte skickas in till myndigheten.

Enklare följa olika studerandegrupper

Anna Persson nickar instämmande. Hon har testat verktyget och har sett fördelarna med det Ann-Sofie pekar på, nämligen att få en tydligare och mer samlad bild av hur det sett ut genom åren. Till exempel när det gäller genomströmning för olika studerandegrupper.

– Om vi tar en tvåårig utbildning som exempel, så har vi nu lättare för att se vad som hände med gruppen som gick hela utbildningen, de som hoppade av efter ett år, respektive de som började hos oss först år två.

Oro förbyttes till trygghet

Anna säger att självvärderingsverktyget är omfattande och vid en första anblick kunde hon känna en viss oro för att det skulle ta mycket tid att fylla i alla uppgifter.

– Men det har snarare förbytts till en känsla av trygghet. Man måste inte jobba med alla delar på en gång, utan verktyget hjälper dig att hitta områden där du är lite svagare och på så sätt fokusera på åtgärder där.

Mer transparent och enklare kunskapsöverföring

Anna pekar också på fördelarna med att kunna specificera i verktyget var viktiga dokument finns.

– Vi är mitt i en rekrytering för tillfället och kommer att ha det mycket enklare med kunskapsöverföringen nu.

– Vi har samlat uppgifter om vägledande dokument och rutiner inom det administrativa, men också till exempel dokument för ledningsgruppsarbete.

Bro mellan skolan och MYH

Hon tycker definitivt att andra anordnare ska ta chansen och använda verktyget.

– Jag har haft stor nytta av det hittills, och jag tänker att jag använder det för min och utbildningens skull.

Avslutningsvis ser hon också en nytta i att skaffa sig samma språkbruk som myndigheten.

– I början var det många olika termer som vi hade svårt att skilja åt, som studerandeplatser och årsplatser, men nu är vi mer förberedda inför till exempel en kvalitetsgranskning och framför allt så förstår vi och myndigheten varandra, säger hon med ett skratt.

Du hittar verktyget på sidan Kvalitetsfrämjande stöd och verktyg.