Klagomål kan leda till granskning

Varje klagomål som kommer in ger myndigheten mer information om en utbildning och dess anordnare.

– När vi får in ett nytt klagomål gör vi en bedömning av om det finns skäl att granska utbildningen. En granskning kan starta direkt eller planeras till ett senare tillfälle, säger myndighetens utredare Dan Andersson.

När en granskning startar bestämmer myndigheten vilka frågor som ska undersökas. Det kan vara hela eller delar av det som tas upp i klagomålet. Myndigheten granskar främst återkommande eller allvarliga problem.

När klagomål inte leder till åtgärd

Under 2025 ledde 153 klagomål (56 procent) till en granskning. 31 klagomål (11 procent) skickades vidare inom myndigheten eller till utbildningsanordnaren. 90 klagomål (33 procent) ledde inte till någon åtgärd. Det kunde till exempel bero på att utbildningen redan hade avslutats eller att frågorna i klagomålet inte omfattas av regelverket för yrkeshögskolan.

– En granskning kan avslutas utan åtgärd om vi kommer fram till att det inte finns skäl eller förutsättningar för att gå vidare. Majoriteten leder dock till ett tillsynsbeslut där vi bedömer om utbildningen har brister eller inte, säger Dan Andersson.

Vad händer om myndigheten hittar brister?

Under de senaste tre åren har myndigheten hittat brister i ungefär två av tre utbildningar som har granskats.

– Om bristerna i slutändan inte rättas till kan myndigheten besluta om sanktioner, till exempel att statsbidrag inte betalas ut, säger Dan Andersson.

Vill du läsa mer om hur du lämnar ett klagomål på en utbildning? Läs mer nedan.