De stora skillnaderna mellan det tidigare självvärderingsverktyget och det nya är framför allt hur frågorna är organiserade, där frågorna i den omarbetade versionen är strukturerade efter de sju nya kvalitetskriterierna.

De nya kvalitetskriterierna är formulerade som målbilder och syftet med dem är att synliggöra det som karakteriserar hög kvalitet och de aspekter som är avgörande för yrkeshögskolan: arbetslivets engagemang, ledningsgruppens funktion, utbildningsanordnarens ansvar och den starka betoningen på kompetensförsörjning i målen för utbildningsformen.

Marie Troje, utredare på myndigheten, är en av de som arbetat fram den nya versionen av självvärderingsverktyget.

– Många frågor i det nya självvärderingsverktyget är desamma och den som använt verktyget tidigare kommer att känna igen sig. Genomströmningsdiagrammet och handlingsplanen är kvar. Även sättet att använda verktyget är oförändrat. Genom att utgå från frågorna under de olika avsnitten kan en utbildningsanordnare identifiera vad som redan finns på plats och fungerar väl på utbildningen samt vad som behöver utvecklas.

Självvärderingsverktyget är ett frivilligt stöd för både nya och erfarna utbildningsanordnare i syfte att underlätta det systematiska kvalitetsarbetet.

Du hittar självvärderingsverktyget på sidan Kvalitetsfrämjande stöd och verktyg, under rubriken Självvärderingsverktyg för systematiskt kvalitetsarbete.