Förra hösten startade Myndigheten för yrkeshögskolan den nya utbildningsformen nationell yrkesutbildning, NY. Den införs som en pilotverksamhet och bygger på yrkeshögskolans koncept: korta yrkesutbildningar för vuxna som leder till jobb inom bristyrken. Skillnaden är att NY ges på gymnasial nivå medan yrkeshögskolan är eftergymnasial.

NY-utbildningen inom automatiserad husproduktion ges hos Vetlanda Lärcentrum. Där har man just nu en hel grupp med studerande som till vardags är anställda hos trähustillverkaren OBOS med varumärken som Myresjöhus och Smålandsvillan.

Storsatsning på gång

– Vi ska göra en stor industriell satsning här och gå mot ökad automatisering. Det kräver ökad kompetens på många håll i företaget, säger Tobias Jansson som är fabrikschef i Myresjö.

Företaget har tagit fram en kompetensmatris som beskriver vilka kunskaper som behövs i olika yrkesroller. Sedan har man kartlagt kompetensen hos de anställda.

– Vi såg att behoven vi har matchas bra av den nya utbildningen till automatiserad husproduktion. Därför gick vi vidare med att låta personal gå den på betald arbetstid, säger Tobias Jansson.

Validering sparade tid

För att spara tid åt alla inblandade lät man validera yrkeskunnandet hos de individer som redan arbetar med husproduktion. Träcentrum i Nässjö kopplades på eftersom man samarbetar med NY-utbildningen i Vetlanda.

– Arbetsgivaren gjorde en kartläggning av vad deras anställda kunde och skickade med till oss. Det underlättade när vi skulle göra valideringen mot industrins branschvalidering inom trähusproduktion, berättar Håkan Josephsson som är yrkeslärare och utbildningsledare på Träcentrum.

Kvitto på yrkeskunnande

Kollegan Daniel Fjällrud tyckte att det var spännande att genomföra valideringar med personal som i vissa fall har jobbat länge inom branschen.

– Vi delade upp dem i grupper och gick igenom hur proven skulle gå till. En del var nog lite nervösa innan, men det underlättar att chefen Tobias också har genomgått samma validering som personalen. Ofta har man bra koll på praktiska kunskaper men inte lika bra koll på det teoretiska som ligger bakom. Men de som hade jobbat längst hade faktiskt bra koll på de teoretiska kunskaperna också.

Två av dem som validerats är Marcus Arvidsson och Niclas Thureson. De har därigenom kunnat hoppa över ungefär en femtedel av utbildningen. Återstoden är sådant som är nytt för dem, som ellära, automation och mekatronik.

– Nu har vi kunnat jobba flera dagar i veckan och studera resten av tiden. Det här upplägget har varit jättebra. Jag tror inte att jag hade valt att plugga om jag hade behövt läsa en hel utbildning på heltid, säger Marcus Arvidsson.

Niclas Thureson har tidigare tagit maskinkörkort och kände därför igen sig i valideringssituationen som innebar provskrivning.

– Jag tycker att det kändes bra att göra valideringen. Har man jobbat några år inom industrin så kan man det mesta och frågorna som skulle besvaras var bra, säger han.

Ger aha-upplevelser

Håkan Josephsson påpekar att syftet med valideringen aldrig är att ”sätta dit någon” utan enbart att visa en arbetsgivare eller anställd var det kan finnas kompetensluckor som behöver fyllas.

– När vi validerar anställda berättar vi inte för företagen exakt vem som klarade vad, utan ger en mer aggregerad återkoppling. Var och en äger sin egen validering, säger han och reflekterar:

– Det som är så roligt med det här är hur stor skillnad det kan göra när man sedan lägger på den kunskap som saknades i början. I slutänden ser personerna helheten och sin del i kedjan. ”Om jag gör fel här på min arbetsstation så påverkar det andra på det här viset.” Då förstår de verkligen de tekniska termerna istället för att tro att de vet vad man pratar om.