Utbildningar inom yrkeshögskolan är alltid eftergymnasiala och oftast mellan ett och tre år långa. Under utbildningen får de studerande kombinera teoretiska studier med arbetsplatsförlagda kurser som kallas Lärande i arbete, LIA.

Arbetslivet medverkar aktivt i utbildningarna på olika sätt. Representanter från arbetslivet deltar i utbildningens ledningsgrupp, bidrar med föreläsare, medverkar i projekt eller erbjuder LIA-platser. Innehållet i utbildningarna utvecklas i takt med att arbetslivets krav förändras.

Tydlig yrkesroll

Yrkeshögskoleutbildningar ska leda till en tydlig yrkesroll, personer som examineras ska dock kunna verka inom flera olika företag och kanske även inom olika branscher. Det innebär att en yrkeshögskoleutbildning inte kan utformas till nytta för endast ett specifikt företag. I Myndigheten för yrkeshögskolans regelverk ingår att även bevilja en yrkeshögskoleutbildning inom ett smalt yrkesområde, om det är av intresse för individen och samhället.

De som driver en utbildning kallas för utbildningsanordnare och kan vara privata utbildningsföretag, kommuner, statliga myndigheter, landsting eller högskolor.

Studiemedel

De allra flesta utbildningar inom yrkeshögskolan är avgiftsfria, men det finns några som tar ut en studerandeavgift. Utbildningar inom yrkeshögskolan ger rätt till studiemedel från CSN.

Beroende på kvalifikationsnivå leder en färdigstuderad utbildning till en yrkeshögskoleexamen eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen.

För dig som vill studera på YH

För dig som vill studera på yrkeshögskola eller är nyfiken på aktuellt utbildningsutbud finns mer information på yrkeshogskolan.se.

Myndighetens uppgifter för yrkeshögskolan

• Fatta beslut om vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan
• Fatta beslut om vilka utbildningsanordnare som ska beviljas statsbidrag eller särskilda medel
• Analysera arbetsmarknadens behov av utbildningar
• Göra tillsyn
• Granska utbildningarnas kvalitet
• Framställa statistik
• Främja utvecklingen och kvaliteten i utbildningarna