Behörighet

Behörig till en yrkeshögskoleutbildning är den som:

• Avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning eller
• Svensk eller utländsk utbildning som motsvarar ovanstående eller
• Bosatt i Norden och där behörig eller
• Genom utbildning, praktisk erfarenhet eller annan omständighet kan tillgodogöra sig utbildning

Avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning

• Examen från yrkesprogram eller högskoleförberedande program ger behörighet
• Innehållet kan variera (t.ex. ma 2a resp 2c, eng 6 etc.)
• Därmed är kraven alltså lägre i svenska och matte för att vara behörig till yrkeshögskolan jämfört med högskolan

Svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i föregående punkt

• Betyg från tidigare avslutade gymnasiestudier
• Folkhögskolestudier (föreskrift finns, MYHFS 2013:4)
• Motsvarande gymnasieexamen i andra länder
• Avgörs av varje utbildningsanordnare

Bosatt i Norden och där behörig till motsvarande utbildning

• Överenskommelser i Norden för att underlätta mobilitet mellan länder
• Avgörs av varje utbildningsanordnare

Genom utbildning, praktisk erfarenhet eller annan omständighet kan tillgodogöra sig utbildningen

• Individuell bedömning
• Kan finnas många sätt att bedöma
• Avgörs av varje utbildningsanordnare

Har de kunskaper i svenska som behövs för utbildningen (för de med annat modersmål)

Särskilda förkunskaper

Kraven (enligt 3 kap. 3 § YHF) som ställs ska vara nödvändiga för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven kan vara:

• kunskaper från gymnasieskolans kurser eller motsvarande kunskaper
• om det finns särskilda skäl får det även krävas yrkeserfarenhet och andra kunskaper än ovanstående
• utöver krav på kunskaper får även andra villkor ställas, t.ex. körkor

Behörig på annat sätt

En sökande kan anses var behörig utan att uppfylla behörighetskraven om han eller hon bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och utöva yrket som utbildningen leder till (3 kap. 4 § YHF). Den sökande ska delta i urval och högst 20 procent får antas på denna behörighetsgrund.

Skillnaden mellan punkt 4 och 4§

3 kap. 1 § 4p

... genom utbildning, praktisk erfarenhet eller annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning. Handlar endast om behörighet till yrkeshögskoleutbildning, inte om särskilda förkunskaper.

3 kap. 4 §

… bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för. Gäller behörighet till yrkeshögskoleutbildning inklusive särskilda förkunskaper.

Reell kompetens till yrkeshögskolan

Reell kompetens är de faktiska kunskaper, färdigheter och kompetenser en person har oavsett hur han eller hon har tillägnat sig dem. I utbildningsplanen redogörs för hur utbildningsanordnaren bedömer reell kompetens. Det sker genom samtal, prov etc och avgörs av varje utbildningsanordnare.

Urval

Om det finns fler behöriga sökande än platser får urval göras (3 kap. 5-7 §§ YHF). Hänsyn ska då tas till den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen

• Urvalsgrunder får vara betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet
• Lottning tillåten vid lika meritvärde
• Särskilt prov ska avse kunskaper och färdigheter nödvändiga för att tillgodogöra sig utbildningen
• Urvalsgrunderna tidigare utbildning (om annan än gymnasieutbildning) och yrkeserfarenhet får endast användas om det finns särskilda skäl

Handbok för tillträde till yrkeshögskolan

Handbok för tillträde till yrkeshögskolan vänder sig utbildningsanordnare inom YH och handlar om till exempel behörighet, förkunskaper och urval. Den kan även vara ett stöd till dig som är studie- och yrkesvägledare.