Myndigheten bygger kunskap om arbetsmarknadens behov genom omvärldsbevakning, rapporter, prognoser, statistik, Arbetsförmedlingens prognoser, samt genom dialog med branscher och andra relevanta aktörer.

Analysarbetet bedrivs av myndighetens omvärldsanalytiker. En stor del av arbetet resulterar i myndighetens områdesanalyser.

Myndighetens analysfunktions primära uppdrag är att arbeta för att de utbildningar som beviljas, motsvarar behoven på arbetsmarknaden. Områdesanalyserna är ett stöd i detta arbete och nya analyser kommer därför att publiceras löpande inför att myndigheten ska ta beslut

Du kan ta del av områdesanalyserna under Publikationer.

Syftet med områdesanalyserna

Områdesanalyserna utgår från YH-programmen, och innehåller även ett avsnitt om YH-kurser. De används som ett kompletterande och stödjande underlag till myndighetens ansökans- och bedömningsprocesser och syftar även till att skapa transparens i myndighetens arbete.

Områdesanalyserna beskriver efterfrågan på kompetens för de utbildningsinriktningar som finns inom yrkeshögskolan. Det utifrån en övergripande nivå och en uppskattad utveckling av utbildningsplatser, med utgångspunkt från redan beviljat utbud av program inom yrkeshögskolan, bedömning av efterfrågan på 3–5 års sikt och det ekonomiska utrymme som finns för nya beslut. De ekonomiska förutsättningarna kan komma att ändras med kort varsel av olika anledningar, så som tillkomsten av politiskt riktade satsningar eller hur väl redan beviljade platser nyttjas. Detta kan i sin tur påverka hur många ansökningar som myndigheten beviljar. Det är inget hinder för helt nya utbildningar, som inte täcks in av områdesanalyserna, att beviljas.

Områdesanalyserna används som ett underlag för stöd i myndighetens bedömningsprocess. De ger ett riktmärke för ungefär vilken dimensionering som myndigheten bedömer är lämplig för varje inriktning beaktat en rad faktorer – såsom redan pågående och beviljade utbildningsplatser, resultat från SCB:s uppföljning över de examinerades etablering på arbetsmarknaden samt efterfrågan på kompetens på 3–5 års sikt. De kan dock inte ses som ett facit över hur besluten kommer att bli, förutsättningar kan förändras och ny information kan tillkomma.

I bedömningen av en ansökan tar myndigheten hänsyn till många fler faktorer, så som arbetslivsanknytning, anordnarkompetens, utbildningens upplägg och innehåll, tidigare resultat och lämplig regional placering. Finns det flera ansökningar till samma utbildningsinriktning och kanske till och med till samma ort, kan dessa komma att konkurrera mot varandra.

Läs mer om hur ansökan bedöms nedan.

Regional efterfrågan

För att inhämta information om hur kompetensbehoven ser ut på regional nivå samarbetar myndigheten med regionernas utvecklingsansvariga (RUA).

Sveriges regioner har en lagstadgad uppgift att fastställa mål och prioriteringar med det regionala kompetensförsörjningsarbetet samt tillhandahålla bedömningar av länets kompetensbehov inom offentlig och privat sektor på kort och lång sikt. Regionerna lämnar därför regelbundet underlag till Myndigheten för yrkeshögskolan och Skolverket. Deras arbete kan bland annat innebära ett främjande av arbetslivsnätverk, där man analyserar och lyfter fram de regionala kompetensbehoven med det regionala arbetslivet, samt att ta fram egna analyser av det regionala kompetensbehovet.

Den regionala informationen används också i bedömningsprocessen. Den enskilda ansökan utgör det viktigaste underlaget utifrån det regionala arbetsliv som där bekräftar att de avser rekrytera från det sökta programmet, och den regionala beskrivning avseende efterfrågan som görs i ansökan.