På den här sidan har vi publicerat presentationer och referat från dagen.

Ulf Dalnäs, vicedekan för samverkan vid Konstnärliga fakulteten Göteborgs universitet och enhetschef vid HDK-Valand, inledde dagen med att bland annat tala om det ”kulturella kretsloppet” i utbildningssystemet.

– Internationellt talas det ofta om ”tertiary education”, alltså ett samlat grepp på alla utbildningar på eftergymnasial nivå. I Sverige pratar vi mest om ”högskola” och glömmer lätt att det finns fler utbildningsvägar. Det är också en utmaning att som individ röra sig mellan olika utbildningsformer.

Stark socioekonomisk bakgrund

Ulf har undersökt vilka grupper som går konstnärliga utbildningar i Sverige, vilka som undervisar och var undervisningen bedrivs.

– De studerande kommer ofta från välutbildade hem med en trygg ekonomi. Även lärarna har ofta väldigt hög utbildningsnivå, sa han och fortsatte:

– Folkhögskolor är koncentrerade till storstadsområdena medan olika studiecirklar är vanligare på landsbygden.

Män på landsbygd svåra att nå

En stor utmaning för skolor inom det konstnärliga området är breddad rekrytering. Särskilt svårt är det enligt Ulf att nå gruppen ”pojkar/män på landsbygden”.

– Mot den bakgrunden är förslaget att plocka bort ”elevens val” inom grundskolan ett stort problem. Valen har ofta varit inom just estetiska ämnen.

Ulf slog ett slag för en nationell samling kring breddad rekrytering.

– Många enskilda skolor gör fantastiska insatser och har hög närvaro i till exempel förorterna, men det kan bli mer kraftfullt att samlas kring en gemensam strategi. Det finns även bra verktyg i det nationella studieadministrationssystemet LADOK för analys och uppföljning.

Ulf föreslog också ett ifrågasättande av normkritik som norm och att försöka ändra utbildningsprogrammen inifrån genom dekolonisering.

Estetiska ämnen bra för naturvetenskapen

Ulf kunde också se att andra ämnesområden riskerar ta stryk om estetiska ämnen tvingas stå tillbaka.

– Forskning visar att den som får jobba och skapa med händerna har lättare att visualisera och ta till sig kunskap inom abstrakta ämnen som naturvetenskap och fysik. Ämnen som styrande alltså ofta säger sig vilja prioritera.

Ulf avslutade hoppfullt och pekade på exempel där konst integrerats i riktlinjerna för olika stadsplaneringsprojekt, till exempel i skapandet av sjukhusmiljöer. Han berättade om industrietableringarna i norra Sverige där samordningen sker enligt devisen ”först kultur – sedan företagande”.

– Även på EU-nivå vill man länka samman vetenskap och teknik och konst och kultur i den gröna omställningen. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lanserade 2020 ”New European Bauhaus” som väcker frågor om hur vi vill leva i framtiden.

Under pausen var det tydligt att Ulf gjort intryck och fler än han oroade sig för att estetiska ämnen förvinner från schemat. Samtidigt sågs det som något positivt att kultur finns på den politiska agendan när omställning diskuteras, så länge man inte glömmer att kultur har ett värde i sig.

– Kultur ska inte alltid behöva nyttomaximeras, tyckte en deltagare.

Tydligare systematik för ökad kvalitet

En av myndighetens kvalitetsgranskare, Carina Wilhlemsson, berättade att anordnarna alltid varit starka inom pedagogik och lärande. På senare tid har myndigheten också sett en stark utveckling kopplat till ledningsgruppsarbete och systematiskt kvalitetsarbete på en övergripande nivå.

– Förbättringsområdena återfinns inom breddad rekrytering, jämställdhet och hållbarhet. Det görs saker, absolut, och motivationen saknas inte. Det som ska till är bara en tydligare systematik, sa hon.

Tydliga lärandemål för enklare betygsättning

Om kvalitetsgranskning handlar om att hitta utvecklingsområden, så handlar myndighetens tillsyn om att se till så att anordnarna följer krav enligt lagar och föreskrifter. Dan Andersson arbetar med tillsyn på myndigheten:

– Tillsynen är mer binär. Det handlar om rätt eller fel, inte någonting däremellan.

Dan kunde förstå att anordnare uppfattar det som ”tråkigt” att myndigheten bara påtalar något om det brister, men inte om något är bra. Han bjöd i alla fall på några tips, för att undvika kritik vid tillsynerna.

– Jobba med kursplanernas utformning och formuleringar. Titta på dem aktivt, särskilt under de lite längre kurserna, och bocka av lärandemålen. Det underlättar betygsättningen.

– Dokumentera gärna studieresultaten löpande och gör det utifrån kunskapskontroller kopplade till läranderesultaten, inte utifrån till exempel närvaro.

Kommunikation är A och O

Publiken ställde frågor om bland annat hur långt anordnarens ansvar sträcker sig när det gäller att tillmötesgå olika krav på individuella upplägg.

– Ni är skyldiga att leverera det som står i beslutet för beviljandet av er utbildning och att skapa rimliga förutsättningar för de studerande att nå målen, men inte att tillmötesgå olika krav till varje pris, svarade Dan.

En anordnare lyfte ett exempel där en studerande varit frånvarande under lång tid, för att plötsligt dyka upp och kräva att få läsa en kurs.

– Ni kan på förhand vara tydliga med att utbildningen följer en progression där vissa kursmoment måste klaras av innan nästa kan påbörjas, samt tidsramar för när det är möjligt att läsa kurserna.

– Kommunikation i ett tidigt skede, att klargöra förväntningar och att dokumentera vad som är överenskommet är alltid viktigt, fyllde Dans kollega Yvonne Audinell i.

Kontrollera vid startsignal

Nina Willén arbetar med studiedokumentation och berättade bland annat om hur myndighetens IT-stöd utvecklats för att minska risken för handhavandefel vid inrapportering av de studerandes resultat.

Hon avslutade med en uppmaning i samband med att anordnarna meddelar startsignal:

– Kontrollera en extra gång på Mina sidor att ni lagt in rätt uppgifter om utbildningen innan ni kör igång.

Nyttigt att ibland få lyfta blicken

Dagen rundades av med en enklare smörgås och av rösterna att döma uppskattade både nya och erfarna anordnare att få mötas och diskutera frågor gemensamt. Det kändes även nyttigt att lyfta blicken till en systemnivå och inte enbart prata om lärandet eller andra genomförandefrågor.