I juni 2021 blev åtta myndigheter tilldelade ett regeringsuppdrag att utveckla en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Skolverket var en av dessa myndigheter. Uppdraget slutredovisades i januari 2024 och i slutrapporten föreslogs bland annat en omarbetning av det Certificate supplement, eller Europasstillägg, som innehavaren av en gymnasial yrkesexamen idag kan bifoga sitt examensbevis. Tanken var att det skulle kunna bli tydligare och lättare att förstå vad eleverna egentligen kan. Dagens tillägg är av mer generell karaktär och beskriver därför inte tillräckligt väl elevens specifika kunskaper och färdigheter då de enbart utgår från examensmålen. Dessutom avviker de svenska tilläggen från den form man kommit överens om inom det europeiska samarbetet, det vill säga EQF och i Sverige SeQF.

Några tjänstemän på Skolverket tog sig an utmaningen och genom ett egeninitierat uppdrag har man nu omarbetat Europasstilläggen för 120 yrkesutgångar med läranderesultat enligt SeQF-taxonomin. Syftet med detta är att tilläggen ska bli mer användbara när en individ söker jobb eller utbildning såväl i Sverige som i Europa. De nya tilläggen kan därmed bidra till att göra det enklare för arbetsgivare att bedöma en persons yrkeskunnande efter en gymnasial yrkesutbildning.

– Dagens examensbevis, kvittot på vad individen ägnat tre år av sitt liv åt, är lite svårt att förstå för en potentiell arbetsgivare. Det krävs nästan att man är i skolsystemet för att kunna koda av det. Eleverna som får det nya omarbetade tillägget kommer att ha en direkt personlig nytta av dom eftersom de betydligt tydligare visar vad eleven faktiskt kan, säger Björn Sterner, undervisningsråd och uppdragsledare i projektet.

Omarbetningen innebär förutom fördelar för individen också en vinst för EU-samarbetet, EQF och EU:s gemensamma arbetsmarknad.

– Men individperspektivet väger tyngst för mig personligen, säger Björn Sterner.

Komplex uppgift

Det är en komplex uppgift Skolverket genomfört. Det är kopplat till arbetet med GY25 och de nya ämnesplanerna. Gymnasieutbildningarna bygger på regeringens och Skolverkets styrdokument, examensmålen respektive ämnesplanerna. Det har inneburit en del utmaningar.

– Att beskriva ett kunnande genom förväntade läranderesultat är en utmaning i sig. Skolan utgår från de fyra F:en och vi har fokuserat på utbildningsinnehållet i ämnesplanerna. Vi har inte varit vana att använda SeQF som ett verktyg i vårt arbete, säger Magnus Carlsson, undervisningsråd och en av medlemmarna i arbetsgruppen.

Läroplanerna i skolväsendet utgår från en kunskapssyn som kan uttryckas med hjälp av fyra kunskapsuttryck: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (de fyra F:en). Det sättet att se på och uttrycka ”kunskap” ligger till grund för examensmål, programmål, ämnesplaner och ämnesområdesplaner. I dessa beskrivs vad undervisningen ska behandla, inte läranderesultatet som i SeQF-taxonomin. Det finns med andra ord inte en direkt samstämmighet mellan läroplanerna och SeQF när det gäller vad eleven förväntas lära sig i relation till vad eleven har lärt sig eller vilka de olika kunskapsbegreppen är och hur de används.

– Med andra ord behöver Skolverket uttolka och extrahera läranderesultat i enlighet med SeQF-taxonomin ur en sammanhållen utbildning i skolväsendet som använder en annan logik. Man kan beskriva det som att 120 olika och många gånger unika sammanhållna utbildningar ska kodas av och översättas till ett rimligt förväntat läranderesultat enligt SeQF-taxonomin, säger Magnus Carlsson.

– Vi har tagit fram över 700 ämnesplaner och de personer som varit ansvariga för sina delar har ”kodat av dem” och utformat läranderesultat från det. För att göra det arbetet krävs en speciell kompetens. Det kanske är tolv personer på Skolverket som har den expertkunskapen, säger Björn Sterner.

En fråga man kan ställa sig är, ”vad kan eleven när hen gått en utbildning”? Hur mycket av det framgår i läranderesultaten? Hur fångar man yrkeskunnandet?

– Det är viktigt att förstå att det är så många dimensioner i detta. Vad ingår egentligen i ett yrkeskunnande? Vi vill ju få ner det i text men vi är ödmjuka inför den uppgiften, säger Magnus Carlsson.

Hur ska man till exempel beskriva elevens risk- och säkerhetsmedvetenhet? Vilken handlingsberedskap har eleven? Kan dom överväga olika alternativ, vilken analys gör dom i en problemlösningssituation?

– Alla dom här delarna är rätt komplexa att beskriva i en lista. Jämför arbetet med en skördare inom skogsbruket. En elev som lärt sig grunderna och är säkerhets- och riskmedveten kanske ändå inte kommer i närheten av den mängd avverkat timmer som förväntas av en yrkesmässig förare enligt arbetsgivaren. Det kan krävas flera månaders träning. Så mycket handlar om mottagarens förväntningar när vi skriver läranderesultat.

– Jag tror att läranderesultaten enligt SeQF kommer att vara en hjälp att beskriva detta bättre. Sen är frågan hur knivskarpa formuleringarna kan bli. Men ett steg på vägen, absolut, fyller Björn Sterner i.

Den faktiska nyttan

När det gäller SeQF och den europeiska referensramen EQF varierar både medvetenhet och kunskap mellan olika aktörer inom kompetensförsörjningsområdet. Regeringen har beslutat att Sverige ska använda systemet och att referensramen ska vara öppen för alla typer av kvalifikationer. Men det tar tid för den här typen av system att ”sätta sig” och bli en naturlig del i system för livslångt lärande och kompetensförsörjning.

– Vi talar ofta om systematiken i SeQF, att en kvalifikation har en viss nivå, till exempel 4 eller 5. Men vi pratar inte så mycket om den faktiska nyttan och hur den skulle kunna öka. Det handlar om kunskapsspridning runt det här och varför det är viktigt. Vilken större mening det finns kring SeQF och nivåbestämningen av olika kvalifikationer. Jag ser det som en nytta för individen att kunna synliggöra sina kompetenser. Det tror jag vi alla kommer att tjäna på i framtiden. Men det är ju min vision, den får stå för mig. Det är en sak att ha ett system och en siffra som talar om vilken nivå en viss kvalifikation ligger på. Men ytterligare ett perspektiv är ju att synliggöra vad en elev som har gått en utbildning faktiskt kan, säger Magnus Carlsson.

En annan nytta med referensramen är att skolan och arbetslivet får ett gemensamt sätt att beskriva läranderesultat. Det blir enklare att beskriva arbetslivets kompetensbehov och det blir tydligare vad en individ kan. Redan i dag har vissa kvalifikationer som branscher utformat gjort avtryck i gymnasieskolans nya ämnesplaner. Men det är ingen självklar koppling mellan en branschkvalifikation och en ämnesplan.

– Dels beror det på hur mycket resurser olika branscher har satsat på de här frågorna. Har man satsat på det så har det funnits en dialog under utvecklingen av ämnesplaner. Men kopplingen mellan att en bransch tar fram en kvalifikation och att det påverkar hur vi skriver ämnesplanerna är mer komplex än så. Man måste läsa ämnesplanen som helhet och då kan man extrahera det här som Björn och jag driver med kollegorna, men det är betydligt mer komplicerat än en tydlig 1:1 koppling, säger Magnus Carlsson.

Ny norm för framtiden?

Enligt uppdragets direktiv skulle arbetet med de 120 nya Europasstilläggen vara klart i maj och så blev också fallet. Nu pågår internt arbete med kvalitetssäkring och planen är att publicera resultatet när detta är gjort. När det kan ske är dock avhängigt mängden uppdrag som Skolverket får. Egeninitierade uppdrag som detta måste stå tillbaka för eventuella regeringsuppdrag. Men det minsta möjliga resultatet är att första årskullen från GY25 får de nya Europasstilläggen när de tar sin examen 2028.

Vad som skulle kunna bli nästa steg i arbetet återstår att se.

– Den lägst hängande frukten är att skapa läranderesultat enligt SeQF-taxonomin för de yrkespaket inom vuxenutbildningen som speglar någon av de 120 yrkesutgångarna i gymnasieskolan, säger Björn Sterner.

– Vi använder en ny norm här, det är viktigt. En annan aspekt på detta är hur viktigt det här är för regeringen, departementen och myndigheterna. Om vi alla ser nyttan av den här typen av extraherade läranderesultat, då kan de få fotfäste på större bredd. Det här skulle kunna utmynna i en massa andra typer av diskussioner men då måste regering, riksdag och myndigheterna tro på den idén. Det kan till exempel ligga till grund för ett tydligare stöd när vi tar fram styrdokument inom de olika skolformerna, säger Magnus Carlsson.

– Jag tror också att detta kommer att inspirera till diskussioner kring på vilka andra sätt man kan använda SeQF. Jag tycker man märker det direkt när man pratar med andra om det här, avslutar Björn Sterner.