I fabriken i D-huset på SKF åker självkörande truckar omkring bland människor och stora maskiner. I över hundra år har kullager tillverkats här i Gamlestaden i Göteborg. Processoperatör Tina visar hur en del av tillverkningen och monteringen går till och påpekar vänligt att det faktiskt inte är kullager som tillverkas här längre.

– SKF gör sfäriska rullager. Kullager innehåller kulor, rullager har rullar, säger hon och visar rullarna i monteringen.

Här på det stora företaget har Tina varit en av de anställda i mer än tjugo år. Även dessförinnan arbetade hon inom industrin.

– Jag har jobbat sedan jag var sexton år. Då var jag skoltrött och tyckte inte att det fanns gymnasieutbildningar som lockade mig. Idag måste du ju ha utbildning men då kunde man bara börja jobba.

Första arbetsplatsen var ett sågverk och därefter blev det ett företag som gjorde ljudisoleringsmattor till bilindustrin. När det företaget lades ner kom Tina till SKF. Hon saknar alltså formell utbildning för det hon har gjort, även om hon gått lite kurser genom åren.

För ett antal år sedan kom en period då det sades upp personal på SKF och då kom oron för Tina.

– Då kände jag verkligen ”jag har jobbat länge men har ingen utbildning”. Stenen på axlarna var jättestor. Det gick månader innan man visste hur det skulle bli och jag tänkte mycket på det. Jag blev kvar till slut och det var en lättnad. Då kände jag att enbart min erfarenhet troligen inte hade hjälpt mig hela vägen till ett nytt jobb den här gången, för det ställs högre krav idag. Jag hade nog behövt sätta mig i skolbänken igen i sådana fall.

När chansen att validera yrkeskunskaperna kom tog Tina den. Men inte utan en viss tveksamhet.

– Magkänslan var inte så bra. Jag tänkte att det här kommer jag aldrig att klara. Valideringen innehåller matte, automation, allt möjligt.

Valideringsmodellen som kallas Industriteknik Bas ägs av Svensk industrivalidering som samlar ett antal branschorganisationer. SKF är en stor arbetsgivare och erbjöd valideringen hos sin egen verkstadsklubb. Tina fick ett stipendium och behövde inte förlora inkomster under den vecka som var avsatt.

– Fyra dagar tog det mig och då satt jag verkligen och läste och tänkte igenom alltihop noga. Och vet du vad? De ämnen jag trodde att jag skulle sjabbla i, de klarade jag!

Valideringen gjordes på dator och inleddes med en mängd olika frågor. De frågor som Tina kunde besvara direkt kom inte igen. De delar där hon behövde komplettera fick hon möjlighet att läsa in sig på och därefter kunde hon checka av kunskaperna i form av prov.

– Det fanns visst alla möjliga kunskaper i bakhuvudet. När jag jobbade på sågverket till exempel räknade jag en hel del matte och fick tänka till, även om grundjobbet var väldigt manuellt. På nästa jobb lärde jag mig att trycka på knappar. Och även här på SKF har jag lärt mig mycket, för när jag kom hit tänkte jag ”hur ska jag klara av det här?” Och nu flyter det ju på.

Att ha ett papper som certifierar hennes kunskaper känns bra och har ökat självkänslan för Tina.

– Valideringen ger ett bättre läge för både mig och företaget. Men skulle jag ändå bli uppsagd så har jag en större trygghet nu. Då kan jag bevisa att jag faktiskt har gjort det här, säger Tina.

Hon tycker också att det är roligt att många av dem som gör validering på SKF är äldre.

– När jag validerades träffade jag andra som har jobbat här hur länge som helst. Bara det att prata med de andra och med lärarna under fikastunderna var väldigt intressant. De övriga fabrikerna här ser inte likadana ut som min hemmafabrik. Jag fick mycket inspiration som jag tog med tillbaka till vardagen när det gäller att jobba så effektivt som möjligt.

Tina konstaterar:

– Jag hade inte väntat mig att valideringen skulle ge allt det här. Jag kände mig så glad efteråt. Egentligen hade jag inga förväntningar alls, och så gick det så bra. Det gav mig ju verkligen mycket på alla sätt.