Kollegorna på behandlingshemmet Attendo Broarp i Eksjö behövde inte konkurrera med andra sökande till YH eftersom deras arbetsgivare köpte uppdragsutbildning åt dem. Validering av deras kunnande blev en stor vinst för dem genom att utbildningen kunde förkortas när de skulle utbildas till behandlingspedagoger. De hade alla jobbat i branschen under ett antal år och hade goda kunskaper om yrket trots att de saknade den formella utbildningen. Läs om uppdragsutbildningen som kollegorna i Eksjö fick i artikeln nedan.

Muaid Mursas som är en av de validerade berättar hur valideringen gick till.

– Först fick man lämna in olika intyg, betyg, sådant som visar vad man har läst tidigare och även papper på hur länge man hade jobbat i branschen, berättar Muaid. Han fortsätter:

– Sedan hade vi samtal vid flera tillfällen. Niclas Andersson från TUC ställde massor av frågor om olika saker. Vilka lagar som styr arbetet, vilka metoder vi använder, vad en behandlingsplan är, trygghetsplan, riskbedömning, allt möjligt.

Kollegan Christoffer Magnusson tar vid.

– En del saker kunde man stryka direkt när Niclas märkte att man hade koll på dem. Vissa andra delar pratade man igenom mer noga. Man blev grillad, men inte på något negativt sätt. Det var lätt att prata med honom och han hade ett bra upplägg som var pedagogiskt, så man slappnade av.

Bujar Salihu hann bli riktigt nervös innan han skulle ha valideringssamtalen.

– Jag vet inte varför egentligen, för jag har jobbat länge och tycker att jag kunde mycket om yrket. Niclas var lättsam och nervositeten sänktes under samtalen. Men efteråt hade jag så mycket bättre formuleringar i huvudet när jag tänkte igenom vad jag hade sagt.

Lyfta dolda kunskaper

Sådana känslor är vanliga hos personer som genomgår validering, berättar Niclas Andersson som är teamledare på TUC Yrkeshögskola. Han ler vänligt när han hör i efterhand hur det kändes för Bujar.

– Man behöver inte oroa sig över exakt hur man formulerar sig. Jag läser in den dolda kunskapen och det är mitt uppdrag att lyfta den kunskapen till ytan. Målet är att skapa en lugn och trygg miljö för samtal och att hjälpa individen att kunna presentera så mycket av sin kunskap som möjligt.

Niclas fortsätter:

– Vi ska vara utforskande, leda individen till att prata så mycket som möjligt.

Det gör vi genom att ställa öppna frågor. Jag håller inga korsförhör med tusen frågor där jag sätter röd bock om man svarar fel.

Kushtrim ”Kurre” Murseli bekräftar det med sin upplevelse av valideringen.

– När Niclas hade gjort sin samlade bedömning ringde han via Teams och förklarade varför han lade poängen som han gjorde. Jag litade på hans bedömning. Av totalt 400 YH-poäng var det bara 150 som jag behövde plugga in, det ger ju en bekräftelse på hur mycket man kan när man har jobbat länge. Och då får man den bekräftelsen på papper också.

Christoffer påpekar att valideringen ledde till en individuell studieplan för var och en.

– Jag hade inte så mycket att läsa in och det var mer kompletteringar inom olika områden. Det är verkligen en genväg, en chans att kunna plugga samtidigt som man jobbar heltid. Det gick ju betydligt fortare än att sitta i skolbänken under en tvåårig utbildning.

Validering

TUC Yrkeshögskola deltog i försöksverksamheten YH-flex som syftade till att skapa en snabbare väg till YH-examen. Det skedde genom validering och tillgodoräknande av tidigare yrkeskunnande och annan erfarenhet för att möjliggöra en kortare studietid för varje individ. TUC använde ett liknande upplägg för kollegorna i Eksjö.

I TUC:s fall har man gjort digitala moduler och inspelade föreläsningar som man sedan kopplar arbetsuppgifter mot. Efter validering kan man peka ut att någon exempelvis ska studera modul 1, 7 och 9 ur en delkurs samt göra en viss kompletteringsuppgift kopplad till detta. Studierna kan då göras när det passar individen.

– Det blir smidigare än när någon validerar vissa kurser under en utbildning och sedan själv ska se till att få försörjning medan de andra i klassen läser de här kurserna, säger Niclas och konstaterar:

– Då blir det istället ofta så att folk läser hela utbildningen för att inte bli av med ersättning. Men med ett flexibelt upplägg pluggar du hela vägen från start och läser bara det du ska. Det påverkar individens vilja att be om validering i hög grad.

Goda resultat

Kollegorna på HVB-hemmet i Eksjö är överens om att de troligen inte hade läst in yrkestiteln behandlingspedagog om de hade behövt plugga i två år istället för några månader. Bujar Salihu påpekar att det finns kollegor som försökt sig på att läsa långa utbildningar samtidigt som de jobbar heltid, men att det inte lyckats. Själva kunde de jobba heltid och klara av att studera samtidigt eftersom deras studietid ändå blev så pass begränsad.

Attendo Broarps verksamhetschef Helena Heynemann är glad av flera orsaker. Dels behöver behandlingshemmet ha en viss andel behandlingspedagoger i personalstyrkan när man deltar i upphandlingar av vård. Dels är det roligt att duktiga medarbetare får bekräftelse på sitt kunnande.

– Valideringen visar att många år och erfarenhet verkligen är värt något, säger hon.

Kollegorna höjde sina löner och kände sig bekräftade i sina yrken när de fick titeln behandlingspedagog. De fyllde också på med aktuellt lärande i de teoretiska delar som de behövde läsa in på yrkeshögskolan. Niclas Andersson på TUC tycker att det är givande att få ge yrkeserfarna personer de där teoretiska bitarna som de kanske saknade.

– Det ger så mycket energi tillbaka när man ser deras aha-upplevelser. De får en insikt i varför de gör saker, ser de teoretiska kopplingarna i det de gör och får en fördjupad förståelse. När det går upp små ljus för dem och de klappar sig själva på axeln, det är det allra bästa.

Läs mer

Via länkarna nedan kan du läsa mer om tillgodoräknande inom yrkeshögskolan och hur validering av dina erfarenheter kan vara ett sätt att bli behörig till en YH-utbildning. Du hittar även en länk med mer information om YH-flex.