I centrala Karlstad fungerar Bibliotekshuset som ett nav för flera kommunala verksamheter. Det rymmer bland annat biograf, bibliotek och kontor. Det stora femvåningshuset hålls rent av Shayma och hennes kolleger på Städservice centrum, en enhet inom kommunens teknik- och fastighetsförvaltning.

– Jag skulle bara jobba inom städ i ett år, och det var för fem år sedan, säger Shayma och skrattar. Hon förklarar:

– Jag hade jobbat inom hemtjänsten tidigare och tyckte i jämförelse att de här arbetstiderna är perfekta. Det här jobbet är på dagtid, det passar bra för mig som har barn.

Shaymas enhetschef Anita har jobbat 20 år i branschen och berättar att mycket har förändrats genom åren.

– Förr var det här ett ganska osynligt yrke. Ofta städade man före och efter att andra var på sina arbetsplatser, städare skulle inte märkas. När jag började i branschen hade jag bott i Sverige i ett och ett halvt år och jag tänkte att städa kan jag väl göra. Prata svenska kanske jag inte kunde så bra… Men mina kollegor hjälpte mig med språket, och det var inte samma krav på svenskakunskaper då.

Idag ställs krav på grundläggande språkunskaper på nivån ”att förstå och göra sig förstådd”. Det behövs för att kunna prata med kollegor och kunder, men också för att använda olika appar där man har det mesta i jobbväg. Alla lokalvårdare har tjänstetelefoner där de till exempel sköter felanmälningar, gör tillbudsrapportering och kontrollerar kemikalier.

Karlstads kommun har satt i system att göra valideringar av sina lokalvårdare. Man använder sig av Servicebranschens Yrkesnämnds valideringsmodell för städare. Anita som är yrkesbedömare beskriver hur nya lokalvårdare först får jobba en period för att sedan göra valideringen mot SRY:s modell som en blandning av validering och utbildning. Det finns också en påbyggnad som kan göras längre fram.

– Visst, det finns sådana som Shayma som är duktiga på allt. Men jag tror inte att någon bara vill valideras och sedan få sitt diplom, när det nu finns en modell med ett upplägg där man får gå igenom alla moduler tillsammans med kollegor. Jag tänker att det stärker kunskaper som redan finns.

– Ja, man vill lära sig också. Jag hade inte velat bara göra prov och få diplom, säger Shayma.

Men hon tillstår att hon var nervös inför att hon skulle göra sin validering.

– Första dagen var jag lite stressad. Men sedan insåg jag att det är ju det här jag gör till vardags, jag kan det här, och då slappnade jag av. Då blev det jättekul att vi var en grupp som gjorde SRY tillsammans. Det är väldigt intressant att lyssna på hur andra gör saker, någon annan kanske har en bra metod för att få bort en svår fläck till exempel. Det lärde jag mig mycket av.

Modulerna i valideringsmodellen handlar om städningens grunder, miljö och hållbarhet, redskap och maskiner, bemötande med mera. Praktiskt och skriftligt prov görs av deltagarna för att visa att de besitter nödvändiga kunskaper. Många städare har utländsk bakgrund och språkkunskaperna kan oroa deltagarna. Anita peppar alltid i den frågan:

– Jag säger att de inte ska tänka på stavningen, det viktiga är att man får fram det man menar.

Överhuvudtaget tycker både Shayma och Anita att de teoretiska delarna av SRY:s valideringsmodell kan fungera kunskapshöjande även för den som kan mycket om yrket. Shayma tar ett exempel:

– Jag kunde städa golv även tidigare, men jag kunde inte se skillnad på plast och linoleum. Nu kan jag det och då har jag både erfarenhet och kunskap. Då kan jag tänka på vilket som är det allra bästa sättet att städa just det här golvet.

– Och du kan läsa ordentligt på flaskan; vilken surhet på PH-skalan har den här kemikalien, kanske behöver du kolla upp det i appen, fyller Anita på. Hon konstaterar:

– Vi är en serviceavdelning och vi kallar oss lokalvårdare eftersom vi kan erbjuda fler tjänster än städning. Till exempel kan vi tömma diskmaskiner, handla bröd och smör, vattna blommor. Vår värdegrund är för Karlstadsborna, vi ska vara engagerade och visa intresse, och då behöver man stöttning. En modell för det är en jättebra gemensam grund!