Arbetsgivarens satsning på validering gör Jonna och Danielle till barnskötare
Stöd från ledningen, finansiering genom fondmedel och ett brett erbjudande till personalen. Det har bidragit till validering i större skala inom avdelning förskola i Skellefteå kommun.
På Kalkbrukets förskola i Skellefteå kommun jobbar Danielle Ådén och Jonna Hällgren Wåård. Än så länge kallas de förskoleassistenter, kommunens benämning på medarbetare i förskolan som inte har yrkesexamen för barnskötare. Men förhoppningsvis inte så länge till. Båda har genomgått validering, alltså en strukturerad bedömning av sina yrkeskunskaper. Nu läser de in det som återstår för var och en av dem och när de är godkända kan de kalla sig barnskötare.
Både Jonna och Danielle hamnade inom förskolan utan att riktigt ha planerat det.
– Jag gick ut skolan och hade inte så mycket planer. Så fick jag höra att det behövs folk i förskolan och bestämde mig för att testa yrket, säger Jonna Hällgren Wåård.
– Jag halkade också in i yrket genom att jag blev uppsagd på grund av nedskärningar på mitt förra jobb. En kompis tyckte att jag skulle söka till vikariepoolen eftersom jag skulle passa inom förskolan. Numera är jag fast anställd här, säger Danielle Ådén.
Erbjudits i flera år
Skellefteå kommun har jobbat aktivt i flera år med att erbjuda barnomsorgspersonal validering av yrkeskunskaper. Helena Broman är yrkeslärare och kompetenssamordnare. Annica Dahlqvist är förvaltningsadministratör och projektledare. Tillsammans har de varit med och byggt upp en modell som möjliggjort för många anställda utan yrkesexamen för barnskötare att så småningom landa i barnskötartiteln.
– Vi sökte medel från Omställningsfonden för validering, och de har tyckt att det här har varit ett bra initiativ som vuxit sig större med tiden. Vi har hela tiden haft rektorernas och förvaltningsledningens stöd. Och alltid gått ut med att validering är ett frivilligt erbjudande, säger Annica Dahlqvist.
– Jag har jobbat länge inom barn- och fritidsprogrammet. Det är ett populärt och stort program här i staden, med ett stort arbetslag. Då har man med sig mycket i ryggsäcken in i ett sådant här arbete med validering och kompletterande utbildning, säger Helena Broman.
Annica Dahlqvist och Helena Broman.
Foto: MYH/Maja GeffenDe byggde upp allting från grunden, numera kompletterat med en digital plattform där den som valideras kan logga in. Jonna och Danielle gillar det digitala upplägget.
– Efter valideringen kunde man logga in och se precis vad man hade validerat bort, och vad som var kvar att studera som kompletteringar. Det är ett bra koncept för det är oerhört lätt att förstå vad man ska göra, och man kan driva sig själv om man vill, säger Jonna.
– Kurslitteraturen finns också digitalt. Det står precis vad du ska läsa om. Sedan är det bara att klicka på en länk så får man upp rätt kapitel. Då kan man välja vilken takt man vill ta det i, och behöver man göra ett litet uppehåll kan man styra det själv, fyller Danielle på.
Olika delar
Valideringsprocessen var en flerstegsraket som började med att Jonna och Danielle fick fylla i ett formulär där de bland annat berättade om sina arbetslivserfarenheter. Skolbetyg skulle lämnas in. Fördjupande samtal hölls. De fick också planera varsin aktivitet som de genomförde med barnen, medan Helena Broman var med som observatör.
– Lite nervöst blev det ju, fast det är det här arbetet vi gör varje dag. Det är inte alltid aktiviteter blir exakt som man tänkt sig när man jobbar med barn, säger Danielle och ler.
– Det viktigaste är inte hur aktiviteten blir. Jag tittar på hur ni har kontakt med barnen och hur ni samtalar med barnen hela tiden som jag är med på förskolan, säger Helena.
– Och den planerade aktiviteten får man sedan utvärdera. Blev det som tänkt; varför eller varför inte? Kan man utveckla och är det något man kan reflektera kring?
Bred utbildning
Jonna och Danielle kunde båda validera lite mer än halva barnskötarutbildningen. Till sommaren hoppas de vara färdiga med sina kompletterande studier. Båda är överens om att det varit värt tiden de lagt ner.
– Barnskötarutbildningen är ganska bred. Om man till exempel vill plugga vidare så har man mycket med sig härifrån. Det handlar om att jobba med människor och bemöta människor, och det gör man inom många andra yrken också, säger Jonna.
Genom valideringen och studierna har de fått många tillfällen till reflektion kring yrket.
– Allt man läst har man kopplat till någon situation, till någon person man mött. Man förstår bättre när man lär sig teorin bakom det man gör dagligen. Jag reflekterar kring mig själv också; ”såhär borde jag ha gjort i den situationen istället”, säger Danielle.
Värdefulla medarbetare
För Annica Dahlqvist som ser det från arbetsgivarens perspektiv är validering och kompletterande utbildning mycket värd.
– Vi får ju världens bästa medarbetare. Utbildade medarbetare, som ofta stannar kvar om de känner att någon satsar på dem såhär. Medarbetarna är det värdefullaste vi har, och de jobbar för att våra barn ska ha det bra och få maximalt lärande och hög måluppfyllelse.
Yrkeslärare Helena fyller på:
– En del har sagt att de känner sig mer som en del av kollegiet när de är färdiga barnskötare.
Hon får medhåll av Jonna och Danielle.
– Nu kan man känna sig mer säker i sin roll och känna att man gör rätt, säger Danielle.
– Vi har ju utbildad personal här på förskolan, och nu kan jag också känna att jag är utbildad. Jag kan också begreppen och teorin, säger Jonna.