Tillträde till utbildning
För att vara behörig till en yrkeshögskoleutbildning behöver den sökande ha grundläggande behörighet till yrkeshögskolan, för vissa utbildningar även särskilda förkunskaper. Om utbildningen har fler behöriga sökande än vad det finns studerandeplatser, får ett urval göras. Behörighetsbedömning, urval och antagning genomförs av utbildningsanordnaren.
Behörighet till yrkeshögskoleutbildning
Det är viktigt att komma ihåg att bestämmelserna för grundläggande behörighet till yrkeshögskolan skiljer sig tydligt från bestämmelserna för grundläggande behörighet till högskolan. Den grundläggande behörigheten till yrkeshögskolan påverkas till exempel inte av gymnasiereformen Gy25.
Den sökande kan enligt bestämmelserna i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan uppnå grundläggande behörighet till yrkeshögskolan på fyra olika sätt:
- Har en gymnasieexamen från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning.
- Har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i punkt 1.
- Är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och är där behörig till motsvarande utbildning.
- Genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
För grundläggande behörighet krävs även de kunskaper i svenska som behövs (avser alla som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska).
Grundläggande behörighet genom reell kompetens
Den fjärde punkten ovan är det som kallas reell kompetens.
Grundläggande behörighet genom reell kompetens är speciell på två sätt. Dels har den sökande möjlighet att visa sitt kunnande i form av reell kompetens. Dels görs behörighetsbedömningen helt i relation till den sökta utbildningen – kan sökande visa att hen har förutsättningar att tillgodogöra sig just den här utbildningen?
Reell kompetens är hela det samlade kunnande den sökande har skaffat sig, också på annat vis än genom det formella utbildningssystemet. Det kan handla om erfarenheter från arbetslivet, föreningsverksamhet, icke-formell utbildning med mera. Bedömning kan göras utifrån olika underlag som den sökande kan skicka in, exempelvis arbetsprover, intyg och/eller referenser från anställningar, utbildningar, ideellt arbete, praktik med mera. Underlag kan också vara resultat från tester (muntliga/skriftliga/praktiska) som vissa anordnare erbjuder och som ofta kallas behörighetstest eller behörighetsgivande prov.
Sökande till yrkeshögskoleutbildning som saknar grundläggande behörighet enligt andra punkter har rätt att få sin behörighet bedömd utifrån den fjärde punkten (reell kompetens) utan att i förväg ha begärt en sådan bedömning.
En sökande får inte förklaras sakna grundläggande behörighet utan att bedömning enligt alla fyra punkterna har gjorts.
Krav på särskilda förkunskaper
För vissa yrkeshögskoleutbildningar krävs utöver grundläggande behörighet även andra förkunskaper och villkor som är nödvändiga för att klara utbildningen. Det kan exempelvis handla om krav på kunskaper motsvarande gymnasiekurser, andra kunskaper, yrkeserfarenhet, körkort eller vissa resultat från fysiska och psykologiska tester.
Vissa utbildningar har förutbildning för sökande som saknar de kunskaper som krävs.
Fler sätt att bli behörig
Urval till en yrkeshögskoleutbildning
Om det finns fler behöriga sökande än tillgängliga studerandeplatser får urval göras, och då ska hänsyn tas till den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen. Möjliga urvalsgrunder för yrkeshögskoleutbildningar är betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. Myndigheten beslutar om vilka urvalsgrunder som ska gälla för en specifik utbildning och urvalsgrunderna tidigare utbildning (om annan än gymnasieutbildning) och yrkeserfarenhet får endast användas om det finns särskilda skäl. Särskilt prov ska avse kunskaper och färdigheter nödvändiga för att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningens urvalsgrunder framgår av utbildningsplanen.
Utbildningsanordnaren ska i förväg informera sökande om hur urvalet ska gå till och ha en tillförlitlig och rättssäker process för hur man genomför urvalet.
I urvalet till en yrkeshögskoleutbildning får anordnaren inte dela upp sökande i urvalsgrupper eller göra skilda urval till olika studieorter eller inriktningar i utbildningen. Alla sökande ska ges möjlighet att konkurrera jämbördigt i urvalet och sökande ska erbjudas plats i turordning, mest meriterad först och därefter i fallande ordning. Om sökande har lika meritvärde och inte går att rangordna är lottning tillåten.
Handbok om tillträde till yrkeshögskolan
Myndigheten har tagit fram en handbok om tillträde, där finns mer information om behörighet, urval och stöd i tillträdesprocessen.
Film om tillträde
Myndigheten har tagit fram en film som övergripande förklarar hur tillträde till YH-utbildningar fungerar. Filmen riktar sig till personer som arbetar med antagningsfrågor.
Mer information
Vill du läsa direkt i lagtexten vad som står om tillträde till en YH-utbildning så hittar du det i 3 kapitlet i förordningen om yrkeshögskolan.
Det finns också en handbok om tillträdesregler som Myndigheten för yrkeshögskolan har tagit fram. Den riktar sig främst till utbildningsanordnare men kan vara till hjälp för alla som vill ha detaljerad information om bestämmelserna.
Vanliga frågor & svar om tillträde till yrkeshögskolan hittar du i vår kunskapsbank.
Har du frågor är du också välkommen att kontakta myndighetens handläggare på telefon 010-20 90 100 alternativt via e-post till info@myh.se.