Uppdragsutbildning ger Yrgo stärkta relationer med arbetslivet
Yrgo i Göteborg har lång erfarenhet av att sälja uppdragsutbildningar inom sitt YH-utbud. Bra marknadsföring, stärkta relationer och säkra inkomster är några av fördelarna med försäljningen.
Det anser Anne-Louise Segell som är rektor och Elin Knutsson som är utbildningsledare inom vård- och omsorgssektorn.
Anne-Louise Segell berättar att Yrgo fick frågan om köp av uppdragsutbildning inom YH år 2017, då avdelningen funktionsstöd i Göteborgs stad hade stort behov av stödpedagoger och de examinerade från YH-utbildningen inte räckte till. Sedan dess har Yrgo både startat hela klasser som uppdragsutbildning inom YH och sålt ströplatser i befintliga klasser till arbetsgivare.
Yrgo sprider kunskapen om uppdragsutbildning genom de nätverk där man finns på ett naturligt sätt. Vård- och omsorgscollege är ett sådant sammanhang, ledningsgrupperna för YH-utbildningarna är ett annat.
– De flesta uppdrag skapas via våra kontakter, men en del har också hittat oss via vår hemsida där vi har information. Eller så vet man någon som läst hos oss som är nöjd. Det vanliga är att arbetsgivare vill undersöka möjligheten att kompetensutveckla anställd personal. Många arbetsgivare vet inte om att just uppdragsutbildning finns, men det upplyser vi om i de samtal som uppstår, säger Anne-Louise.
Ett bra argument för att arbetsgivare ska välja att köpa uppdragsutbildning om de vill kompetensutveckla, är att den utvalda personalen då blir garanterad plats på utbildningen. Det är arbetsgivaren som avgör vilken personal som ska få gå och arbetsgivaren bestämmer om personalen uppfyller de krav som ställs på den studerande. Så var fallet till exempel med Ale kommun, som du kan läsa om här via länken nedan.
– Där konstaterade vi att personalen man ville utbilda var behörig till specialistundersköterskeutbildningen – men det innebär ju inte med säkerhet att de kan få plats om de ska söka i konkurrens med alla andra. Ale valde att köpa platser åt sina anställda, säger Anne-Louise.
Elin Knutsson som är utbildningsledare berättar att det är en annan typ av administration kring uppdragsutbildningen. Studerandehantering, betygsättning och rapportering sker avskilt från de som läser samma utbildning inom YH på vanlig studieplats. Det finns också en del som skiljer för de studerande.
– Man kan behöva påminna studerande inom uppdragsutbildning om att de inte har rätt till CSN, eftersom arbetsgivaren betalar deras studier. De har inga studentrabatter heller av samma anledning. De kanske inte står med på klasslistan eftersom de ingår i en egen kategori, även om de läser integrerat i en vanlig YH-klass, säger Elin Knutsson.
Trots den extra administrationen tycker Anne-Louise och Elin att det är värdefullt att anordna uppdragsutbildning och vill rekommendera fler YH-anordnare att göra detsamma. Det finns flera anledningar till det, där ekonomin är en.
– Tappar man någon ur en vanlig YH-klass försvinner den ersättningen, men det är sällan man tappar uppdragsutbildning. Arbetsgivaren har ju valt att satsa på sin personal och då brukar det ges bra förutsättningar för att studera, säger Anne-Louise.
– Bra marknadsföring blir det ju också, kännedom om oss sprids brett via arbetsgivarna och via de studerande. Man kan bli intresserad av andra utbildningar – vi har exempel på studerande från uppdragsutbildning som återkommit till andra utbildningar och kurser senare, säger Elin.
Båda lyfter möjligheten till bra lösningar för LIA som en fördel med uppdragsutbildning.
– Uppdragsutbildning ger handledare för LIA. Här blir det ofta ett nära samarbete och vi får möjlighet att få nya handledare på köpet, även till ordinarie YH-utbildning, säger Elin.
Anne-Louise fyller på:
– Arbetsgivaren vill ofta vara involverade även i LIA. Arbetsgivaren har ju tankar om vad utbildningen ska leda till, och då kan de styra LIA mot just detta. Om man till exempel har tänkt att en person ska ta ett karriärkliv genom uppdragsutbildningen så kan den få prova fyra veckor i en verksamhet som senare kan bli den nya tjänsten. Det nära samarbetet leder till fördjupade relationer med arbetslivet.
Det kan finnas en uppfattning om att en utbildningsaktör måste vara stor, som Yrgo, för att det ska fungera att anordna uppdragsutbildning. Men Anne-Louise tror inte att det stämmer.
– Oberoende av hur stor du är behöver du anpassa resurserna om du ska skapa fler utbildningsplatser. Det här handlar om specialistutbildningar och då kan man inte ta en annan lärare vilken som helst och plocka in, bara för att man har många lärare anställda.
Elin och Anne-Louise tror att det skulle finnas en större efterfrågan på uppdragsutbildning om fler arbetsgivare kände till konceptet. Men samtidigt hör de ofta via ledningsgrupperna inom YH att det är mycket pressat i verksamheterna.
– Man har svårt att ersätta personal som är borta till exempel för att studera, det kommer ofta upp i våra ledningsgrupper, säger Elin.
Anne-Louise avslutar:
– Jag tycker att det är fint att arbetsgivare som Göteborgs stad har varit noga med att den personal som ändå får den här kompetensutvecklingen ska få den som YH-utbildning. Resonemanget är att YH-utbildning är erkänd, man får betyg och YH-examen. Det gör det lätt om man vill söka något annat jobb, även hos en annan arbetsgivare.
Yrgo i Göteborg har lång erfarenhet av att sälja uppdragsutbildningar.
Foto: MYH/Maja Geffen