– De ledningsgrupper som verkligen ”knäckt koden” fokuserar sitt arbete på utbildningens övergripande mål, nämligen att få fram efterfrågad och anställningsbar kompetens. De får ofta också ett bättre resultat, säger Jonas Svensson och fortsätter:

– Samtidigt gäller det omvända. Ledningsgrupper som har brister i sitt arbete skulle jag säga till stor del har att göra med bristen på förståelse för sin roll och sina uppgifter.

Ledningsgruppens uppgifter enligt författningarna

Ledningsgruppens uppgifter står uttryckt i både lag, förordning och författning. I 4 kap. 2 § i förordning (2009:130) om yrkeshögskolan (YHF) görs det en hänvisning till lagen om yrkeshögskolan:

”I 13 c § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan anges att det hos utbildningsanordnaren ska finnas en ledningsgrupp för utbildningen. Det anges också att ledningsgruppen ska bevaka att det systematiska kvalitetsarbetet leder till att utbildningen uppfyller kraven i 6 § samma lag.

Ledningsgruppen ska dessutom
1. anta sökande till utbildningen, och
2. pröva frågor om tillgodoräknande enligt 2 kap. 12 §. Förordning (2026:962).”

Utöver detta så finns det en föreskrift från myndigheten som säger att ledningsgruppen även ska fastställa kursplanerna.

Du hittar länkar till författningarna längre ner på sidan.

Ledningsgruppens uppgifter på ”arbetsgivarspråk”

Författningstexterna hänger enligt Jonas ihop i en logisk kedja, med det övergripande syftet att svara mot arbetslivets behov av kompetens.

– Mitt tips är att omformulera uppgifterna i strategiska och operativa frågeställningar som tar utgångspunkt i en vardag som kan kännas igen av en arbetsgivare, oavsett verksamhet eller bransch. Och att använda ett språk som engagerar och visar på möjligheter till konkret påverkan.

Exempel på strategiska frågor/uppgifter:

• Vilka utmaningar/behov har vår verksamhet?
• Vilken yrkesroll/kompetens saknas för att vi ska nå våra verksamhetsmål?
• Vad vill vi som bransch uppnå med YH-utbildningen? Det vill säga, vad ska den göra för skillnad?
• Vilka målgrupper tror vi har bra förutsättningar för att klara utbildningen?
• Finns det tillräckligt med lämpliga potentiella sökande, eller behöver vi locka sökande från andra branscher och med andra yrkeserfarenheter?

Exempel på operativa frågor/uppgifter:

• Hur kan vi väcka intresse för branschen och förklara behovet av yrkesrollen?
• Hur väljer vi ut de som vi tror har bäst förutsättningar för att klara av utbildningen?
• Hur kan vi anpassa utbildningens upplägg för att underlätta för de studerande att gå klart, till exempel för de som redan har jobb och familj?
• Hur kan vi från arbetslivet bidra under utbildningstiden för att motivera de studerande att gå klart samt skapa förståelse för hur yrket utövas?
• Vilka underlag behöver vi som ledningsgrupp ta del av för att ha insyn i att utbildningen fungerar väl?
• Vad ska man kunna efter examen? Vilket kunnande är särskilt viktigt?
• Hur mäter vi bäst de studerandes kunnande för att säkerställa att de verkligen kan det som krävs i yrkesrollen?
• Vad behöver vi följa upp efter utbildningens slut för att veta om den uppfyllt sitt syfte och om den tillfört ett mervärde i branschen?

Tydligare för alla

Genom att arbeta utifrån den här typen av frågeställningar så svarar man enligt Jonas mot kraven i författningarna utan att behöva tänka på det. Förhoppningsvis blir det även tydligare för deltagarna i ledningsgruppen vad man faktiskt ska göra och enklare att gemensamt sätta upp konkreta och mätbara mål.

Jonas menar också att det här sättet att uttrycka ledningsgruppens uppgifter kan skapa en större förståelse hos omgivningen för värdet av ett engagemang i yrkeshögskolan.

– En del ledningsgruppsrepresentanter sköter sitt engagemang på sin fritid. Ibland saknas en tydlig uppbackning eller sanktionering från sin ordinarie arbetsplats, vilket är synd eftersom hela poängen med yrkeshögskolan är att både den egna verksamheten och branschen i stort ska få den kvalitetssäkrade kompetens som krävs för att kunna växa och utvecklas.

Antagning – första steget till en rekrytering

Ibland har Jonas mött ledningsgrupper som betraktat vissa av sina uppgifter som formalia eller ifrågasatt relevansen, till exempel uppgiften att anta studerande.

– Jag tycker det är lite synd. Antagning är på sätt och vis det första steget i en rekryteringsprocess. Arbetslivets engagemang i marknadsföringen kan till exempel göra stor skillnad för hur många sökande en utbildning får.

– Många yrkesroller som YH-utbildningar leder till är okända för en bredare allmänhet och kan därför behöva förklaras – och vem gör det bättre än någon som själv arbetar i rollen? För potentiella sökande är det också väldigt motiverande att höra företrädare för arbetslivet berätta om hur gärna de vill anställa personer med den aktuella kompetensen och vilka utvecklingsmöjligheter som finns i branschen.

Jonas rekommenderar även att arbetslivet engagerar sig i urvalsprocessen för att få fram de sökande med bäst förutsättningar att klara av utbildningen och verka i yrket.

– Överväg till exempel att utforma ett ”särskilt prov” som urvalsgrund, i stället för att rutinmässigt välja de med högst betyg. Vi vet också av erfarenhet att behörighetsgivande förutbildning (BFU) ofta är ett mycket framgångsrikt verktyg för att hitta engagerade studerande som stannar kvar till examen.

Läs mer om "särskilt prov" i stödartikeln nedan.

Examenstillfället – ett gyllene tillfälle att rekrytera

Den 1 juli 2026 skedde en förändring i förordningen som innebar att ledningsgruppens uppgift att utfärda examens- och utbildningsbevis försvann. Ansvaret för detta ligger numera hos utbildningsanordnaren, men Jonas ser ändå ett stort värde i att ledningsgruppen engagerar sig i processen.

– Uppgiften att utfärda examen handlar om mer än att bara sätta en stämpel på ett examensbevis. Det är ett gyllene tillfälle för arbetslivsrepresentanterna att både visa upp sig själva och få ett kvitto på att de studerande verkligen har den aktuella yrkeskunskap som krävs i rollen och är redo att skapa utveckling i branschen, säger Jonas.

Värdefulla timmar

Jonas påtalar också hur viktigt det är att arbetslivet tänker på att vara synliga för de studerande under utbildningstiden, så att engagemanget inte stannar vid att delta på ledningsgruppsmötena.

– Ett närvarande arbetsliv i utbildningarna kan ha avgörande betydelse för hur många som går klart sin utbildning, tar examen och börjar arbeta i branschen.

Rätt genomfört upplever många arbetsgivare att engagemanget i yrkeshögskolan bidrar till kostnadseffektiva rekryteringar. Jonas har mött arbetsgivare som sagt att timmarna de lägger ner på sitt engagemang i yrkeshögskolan är bland de mest värdefulla de kan ägna sig åt.

– Så se till att ha kul under ledningsgruppsmötena. Och betrakta författningarna och de olika uppgifterna som en lång och sammanhängande rekryteringsprocess, i stället för isolerade moment som ska bockas av. Se möjligheterna och inte kraven, sammanfattar Jonas.

Ta del av goda exempel från olika utbildningar, bland annat inom ledningsgruppsarbete, som myndigheten samlat på sig genom kvalitetsgranskningar av yrkeshögskoleutbildningar.

I Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan (YHF) kan du läsa om ledningsgruppens uppgifter.

Ta del av myndighetens föreskrift om kursplaner i yrkeshögskolan.

Myndigheten har tagit fram en broschyr riktad till arbetslivet, där du bland annat kan läsa om olika arbetsgivare som använder yrkeshögskolan som bas för rekrytering.