Yrkeshögskolans huvudsakliga syfte är att ge arbetslivet den kompetens som behövs för att företag och organisationer ska kunna växa och utvecklas.

– Genom att det berörda arbetslivet har majoritet i ledningsgruppen så kan de i samråd med utbildningsanordnaren påverka innehållet i kurserna utifrån sin kunskap om yrkesrollen och förutsättningarna i branschen. Man kan säga att ledningsgruppsarbete är ett sätt för arbetslivet att agera beställare av kompetens, säger Yvonne.

En aktiv och engagerad ledningsgrupp, som hittat rätt rollfördelning, är enligt Yvonne avgörande för om utbildningen håller hög kvalitet, når sina mål och leder till rätt effekt i den avsedda branschen.

En roll – en person

Men vilka fler, förutom arbetslivsrepresentanterna, ska ingå i en korrekt sammansatt ledningsgrupp? Yvonne hänvisar till 4 kap. i Förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (YHF) när hon räknar upp övriga roller:

• En utbildningsledare.
• Minst en studeranderepresentant.
• Minst en representant för skolväsendet, om utbildningen leder till en yrkeshögskoleexamen. Detta gäller även för kurser inom yrkeshögskolan (korta YH).
• För utbildningar som leder till kvalificerad yrkeshögskoleexamen så krävs det även minst en företrädare för ett universitet eller en högskola.

Ibland dyker det upp frågor om till exempel utbildningsledaren även kan representera skolväsendet, men här är Yvonne tydlig.

– Nej, de roller som ska ingå i ledningsgruppen ska representeras av enskilda ”huvuden”.

Däremot ger regelverket utrymme för att ta in ledamöter som inte tillhör någon av de uppräknade kategorierna.

– Då pratar vi om kategorin ”övrigt”. Det vanligaste exemplet är en representant från utbildningsanordnarens organisation som har ett övergripande ansvar för hela eller delar av utbildningen, ofta en kvalitetsansvarig region- eller områdeschef.

Någon som leder det dagliga arbetet

I YHF står det att anordnaren ska utse en person som leder det dagliga arbetet och verkar för att utbildningen utvecklas.

– Vi brukar kalla den rollen för utbildningsledare, och för att kunna uppfylla kravet på kontinuerlig utveckling av utbildningen så behöver den personen också ingå i ledningsgruppen, säger Yvonne.

– Samverkan mellan anordnare och arbetsliv är dessutom A och O i yrkeshögskolan och ledningsgruppen är det strategiska forumet för detta, lägger hon till.

Säkerställ studerandeinflytandet

Regelverket tar också upp vikten av studerandeinflytande. Studerande har lagstadgad rätt till insyn och inflytande över utbildningen.

– I praktiken innebär detta att det ska finnas minst en studeranderepresentant i ledningsgruppen, som ska delta på lika villkor som övriga ledamöter, säger Yvonne.

Ledningsgruppen är däremot inte den enda kanalen för att säkerställa ett reellt studerandeinflytande. Yvonne ger fler exempel:

– Kursutvärderingar tillhör de vanligaste sätten, men det är till exempel också vanligt att utbildningsledaren ibland deltar i olika typer av klassråd.

Ansökan om vissa undantag

Finns det då möjlighet till undantag?

– Ja, myndigheten kan, efter ansökan från anordnaren, besluta om undantag i ledningsgruppens sammansättning för yrkeshögskoleutbildningar inom så kallade smala yrkesområden, till exempel guldsmed eller modist, vars syfte är att bevara ett kvalificerat yrkeskunnande av betydelse för samhället. Alltså yrken som kanske inte omfattar så många individer eller arbetstillfällen, men som innebär ett yrkeskunnande som vi inte vill tappa bort, säger Yvonne och fortsätter:

– Men det många inte känner till är att den här möjligheten även finns för yrkeshögskoleutbildningar, på både SeQF-nivå fem och sex. Men då gäller möjligheten till undantag endast för representanten för skolväsendet eller för högskola och universitet. Övriga roller måste finnas.

I första meningen i 4 kap. 4 §, YHF, står det att:

”Myndigheten för yrkeshögskolan får efter ansökan besluta om undantag från kraven i 3 § första stycket 2 och fjärde stycket.”

I nästkommande paragraf (4a) står det dock att ”Flertalet av ledamöterna i en ledningsgrupp ska vara företrädare för arbetslivet”, förutom när det gäller utbildningar inom smala yrkesområden.

Arbetslivets centrala roll i yrkeshögskolan går det alltså inte i normalfallet att tumma på. Undantaget är smala yrkesområden.

Högre nivå i förhållande till gymnasiet

Möjligheten till undantag i en yrkeshögskoleutbildning omfattar alltså endast företrädare för skolväsende respektive högskola eller universitet, såvida då inte utbildningen återfinns inom kategorin smala yrkesområden.

Men vad är syftet med att ha en representant för skolväsendet i ledningsgruppen?

– Det är för att säkerställa att yrkeshögskoleutbildningen håller en bredare eller högre nivå i förhållande till de gymnasiala utbildningarna, säger Yvonne och fortsätter:

– Skolväsendets representant behöver ha kunskap om det aktuella utbudet inom gymnasieskola och vuxenutbildning, och helst också tillräckliga ämneskunskaper inom yrkeshögskoleutbildningens inriktning. Tanken med yrkeshögskolan är ju att den ska bygga vidare på gymnasieskolan.

Ibland undrar anordnare om skolväsendets representant kan hämtas från den egna organisationen.

– Ja, det går bra, om man som anordnare även bedriver utbildning i en skolform som är relevant för att syftet med uppdraget ska uppnås. Alltså gymnasieutbildning eller Komvux, säger Yvonne.

Högskola och universitet

Utbildningar som leder till en kvalificerad yrkeshögskoleexamen behöver – utöver en representant från skolväsendet – även ha en representant från högskola eller universitet.

– Syftet med en sådan person är att säkerställa att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Personen ska också säkerställa en innehållsmässig gränsdragning gentemot högskolan, alltså att behovet av arbetskraft som yrkeshögskoleutbildningen leder fram till inte redan tillgodoses inom ramen för högskola eller universitet, säger Yvonne.

– Men rollen innebär också ett särskilt ansvar i arbetet med tillgodoräknande av studerandes kunskaper från universitet eller högskola, fortsätter hon.

Svårt att hitta representanter

Ibland hör Yvonne att anordnare har svårt att hitta och engagera representanter från skolväsendet eller från högskolan. Yvonne förstår utmaningen, men vill vara tydlig med att möjligheten till undantag inte är en uppmaning från vare sig henne eller myndigheten att inte anstränga sig för att hitta en sådan representant.

– Men om man som anordnare tycker sig ha goda skäl för undantag, och kan påvisa att utbildningen ändå kan genomföras enligt gällande regelverk samt ligga på en högre nivå i förhållande till gymnasieskolan, så går det att ansöka om undantag via en blankett på Mina sidor.

Blankett på Mina sidor

Vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att undantag från ordinarie sammansättning av en ledningsgrupp ska beviljas, eller hur en ansökan bedöms, kan inte Yvonne uttala sig om. Det är en bedömning som görs av myndighetens jurister.

Min poäng är endast att upplysa om vad regelverket säger om vilka företrädare som ledningsgruppen ska bestå av, samt att regelverket också tillåter en ansökan om en annan sammansättning.

Du hittar blanketten ”Ansökan om annan sammansättning av ledningsgruppen” på Mina sidor under ”Hjälp och information” och ”Blanketter”.

Frågor och vägledning

Ledningsgruppen som helhet ska se till att utbildningen genomförs enligt de författningar som styr yrkeshögskolan.

Du kan läsa om ledningsgruppens ansvar och krav på sammansättning i kap. 4 Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan (YHF). Du hittar förordningen via länken här:

Vissa krav framgår också av Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter, främst MYHFS 2009:1 om kursplaner i yrkeshögskolan. Den stipulerar bland annat att kursplanerna ska utarbetas i samverkan mellan utbildningsanordnaren och representanterna i ledningsgruppen.

Har du fler frågor kring dina rättigheter och skyldigheter som anordnare så är du välkommen att kontakta Yvonne Audinell och hennes kolleger på Enheten för tillsyn och studiedokumentation, för råd och vägledning.