Utmaningar och frågor kopplade till individuell studieplanering kan uppstå inom alla de utbildningsformer som myndigheten ansvarar för: yrkeshögskola, konst- och kulturutbildningar samt tolkutbildningar. Antingen uppstår frågor inför att en individ ska börja studera, eller så uppstår det behov under utbildningens gång.

Ansvar enligt utbildningsplanen

Myndighetens utredare Dan Andersson inleder med att anordnarens ansvar är att erbjuda den utbildning som fastställts i utbildningsplanen. Den studerande kan inte kräva att utbildningen skräddarsys.

– Om en utbildning går på heltid i bunden form så kan den studerande inte kräva att få läsa på trekvartsfart eller distans. Samtidigt finns det inga hinder för att erbjuda sådana anpassningar om det går, säger Dan.

Kan inte ställa krav efter frånvaro

Under studietiden kan det hända olika saker som gör att en studerande halkar efter.

– Den studerande som har varit sjuk ska normalt få ta igen de provtillfällen som har missats men kan inte kräva att få ta igen missade lektioner, säger Dan Andersson.

Om en studerande ligger efter i en eller flera kurser berättar Dan att det är möjligt att göra en individuell planering, så att exempelvis tentamen och inlämningsuppgifter kan tas igen i en rimlig ordning.

– Den individuella planeringen blir då ett exempel på avsteg från den ordinarie planeringen för utbildningen. Varje gång ett avsteg görs bör en individuell studieplan upprättas, säger han.

Tips på innehåll i en individuell studieplan

En individuell studieplan blir en överenskommelse mellan anordnaren och den studerande. Dan Andersson tipsar om att den kan innehålla följande punkter:

• Syfte (varför en anpassning görs och vad det förväntas leda till)
• Vilken anpassning som ska göras (exempelvis kunskapskontroller, undervisning, tidsplanering eller kompletteringar)
• Vilka förutsättningar som ska gälla (exempelvis att utbildningens kursplaner ska följas när det gäller lärandemål och betygskriterier, hur det praktiska genomförandet ska skötas, hur kvalitetssäkring av utbildningen ska ske och vad som i övrigt förväntas av anordnaren och den studerande).

En individuell studieplan ska enligt Dan bidra till att det blir tydligt vad som gäller.

– Var till exempel tydlig med när och hur ett omprov genomförs och vad den studerande respektive utbildningsanordnaren ansvarar för. Det är också viktigt att upplägget blir rimligt, så att studietakten inte ökar märkbart över det normala, säger han.

Anordnaren kan ställa krav

Vid en individuell studieplanering påpekar Dan Andersson att utbildningsanordnaren kan ställa vissa krav. Om den studerande erbjuds att gå om två kurser så går det att ställa krav på exempelvis ett godkänt resultat i kurs X innan kurs Y blir aktuell.

– En annan situation kan vara att den studerande har fått jobb och vill skjuta fram examensarbetet. Bestäm då exempelvis att det måste lämnas in senast sex månader efter att utbildningsomgången avslutades, säger han.

Fritt att anpassa – med vissa undantag

Det är i princip fritt för att göra individuella anpassningar i en utbildning enligt Dan Andersson. Undantagen är kursmålen och betygskriterierna.

– Kursmålen och betygskriterierna är absoluta. Ett individuellt upplägg ska leda till exakt samma kunskaper, färdigheter och kompetenser som den ordinarie utbildningen, säger han.

Många utbildningsanordnare är angelägna om att tillmötesgå och hjälpa sina studerande. Det är naturligt, men Dan uppmanar till eftertanke.

– Innan några individuella anpassningar erbjuds är det viktigt att anordnaren har sett över vad som är möjligt att göra utifrån tid, resurser, utbildningsplatser och starter. En individuell studieplan bör ses som en bindande överenskommelse och ska tydliggöra vad som erbjuds, säger han.

Det förekommer även, berättar Dan Andersson, att studerande har förväntningar om olika anpassningar när de börjar utbildningen. Det kan gällande behov av anpassade tider eller studietakt utifrån personliga förhållanden.

– Här skulle jag säga att det proaktiva informationsarbetet är A och O. Var tydlig med vilken typ av utbildning som erbjuds och vilka förutsättningarna för studier och examen är. Målet är att skapa rätt förväntningar och ge individer möjlighet att tänka igenom sin situation redan innan de ansöker till utbildningen, säger han.

Särskilt pedagogiskt stöd

Dan Andersson tar upp behovet av särskilt pedagogiskt stöd, som han menar är en annan form av individuell anpassning och även förenat med större rättigheter för den studerande.

– Den studerande som behöver särskilt pedagogiskt stöd har som utgångspunkt rätt att få det, säger han.

– Varje utbildningsanordnare ska vara uppmärksam på om en studerande behöver särskilt pedagogiskt stöd. Det kan då finnas en skyldighet att göra pedagogiska anpassningar. Det handlar dock återigen inte om att erbjuda en annan utbildning än den som fastställs i utbildningsplanen.

Uppstår det problem eller frågor, avslutar Dan, så går det alltid bra att kontakta enheten för tillsyn och studiedokumentation, för råd och vägledning.