Ann-Sofie berättar att det är vanligt att utbildningsanordnare låter de studerande själv söka sina LIA-platser.

– Det är lärorikt att träna sig på att presentera sig för olika arbetsgivare. Men det är samtidigt viktigt att anordnare och arbetsliv tar ansvar för både utformningen av LIA och för genomförandeprocessen i stort.

LIA är en kurs, precis som de skolförlagda kurserna, så Ann-Sofie framhåller vikten av att lägga tid och kraft på att diskutera och planera för en väl genomtänkt LIA-process, i syfte att säkra tillgången på relevanta LIA-platser.

– De studerande ska få rätt förutsättningar att verkligen lära sig yrkesrollen så att de efter utbildningen snabbt kan komma ut i rätt arbete.

LIA är också en fördel för arbetsgivarna.

– LIA är en unik möjlighet för arbetsgivare att få träffa sina blivande medarbetare och ha möjlighet att påverka deras kompetensprofil så att den stämmer med deras behov. Rätt genomfört innebär LIA en ömsesidig vinst för både företaget och den studerande, säger Ann-Sofie.

Gott exempel på systematisk LIA-process

Hur kan man då skapa en god LIA-process?

Marie tipsar om ett så kallat ”gott exempel” på hur en anordnare gjort. Det handlar bland annat om att börja tidigt med att bygga relationer i arbetslivet och att informera och stötta de studerande, särskilt om det är en ny utbildning som startar.

Läs mer i artikeln ”Systematisk LIA-process säkrar kvalificerade LIA-platser”.

Många får jobb via LIA

Många företag ser LIA som en viktig rekryteringsbas – i många fall till och med som en förutsättning för sin kompetensförsörjning.

– Myndighetens uppföljningar visar att drygt hälften av de som examinerats från yrkeshögskolan har fått jobb på en arbetsplats där de gjort sin LIA, säger Marie.

Arbetsgivare brukar uppskatta kostnaden för en rekrytering till mellan trehundra- och femhundratusen, och då är det inte ens säkert att det blir rätt.

Men genom att anställa en person man lärt känna under LIA, så brukar arbetsgivare i samtal med myndigheten säga att man inte bara får en person med rätt yrkeskunskaper, utan också någon som fungerar tillsammans med kollegorna på arbetsplatsen och som lärt sig dagliga rutiner och annat.

– Man får helt enkelt någon som kan vara produktiv från dag ett, säger Marie.

Ett aktivt och engagerat arbetsliv är nyckeln

I utbildningar där det finns en levande relation mellan arbetsliv och anordnare, så ser myndigheten att det ofta finns bättre förutsättningar för god tillgång till relevanta och kvalitetssäkrade LIA-platser.

– Anordnare som har med sig arbetslivet från start till mål i en utbildnings livscykel och där arbetsgivarna också sett fördelarna med att använda yrkeshögskolan som bas för rekrytering, har färre problem med att få ut de studerande på LIA. Det är dock viktigt att komma ihåg att tillgången till LIA-platser påverkas även av andra faktorer, som till exempel konjunktur, säger Marie.

Arbetslivet ska bidra med att bygga upp och genomföra en yrkeshögskoleutbildning utifrån sina kunskaper om vad som krävs i yrkesrollen och om förutsättningarna i branschen.

Enligt Marie gäller det att hitta en röd tråd mellan vilka kunskaper som lärs ut bäst i en skolmiljö, respektive vilka som lärs ut bäst under LIA på en autentisk arbetsplats i samspel med ordinarie personal.

– Ledningsgruppen är navet för den strategiska utvecklingen och det är viktigt att företrädarna för arbetslivet förstår sin roll och har reflekterat över vad de kan bidra med. Arbetslivet ska vara drivande både inför- och under utbildningen, säger Marie och lägger till:

– Vi ser ofta att utbildningar med stark arbetslivsanknytning inte bara lyckas bättre med sin LIA-process, utan också har färre studieavbrott och högre examensgrad.

LIA ger en fot in i branschen

Sofia berättar att hon så gott som alltid får svaret ”LIA” från studerande när hon frågar vad som är det bästa med yrkeshögskolan. Men, lägger hon till, studerande på yrkeshögskola uttrycker ofta att de vill se arbetslivet under hela utbildningen, det vill säga även i skolmiljön.

– En stark, synlig arbetslivsanknytning kan på det sättet stärka de studerandes förståelse och öka motivationen att fullfölja utbildningen, om de studerande känner att de har ett arbetsliv som väntar på dem, säger hon och fortsätter:

– Studiemotivationen ökar också om det går att se en tydlig koppling mellan det man lär sig på utbildningen, både teoretiskt och praktiskt, och det framtida yrkesutövandet. Och här kan arbetslivet bidra mycket genom att till exempel förklara varför kurserna är utformade som de är. Känslan ska vara att första dagen i skolbänken också är första dagen på ditt nya jobb. Att man får en "vi i branschen känsla".

Sofia lägger till att en yrkeshögskoleutbildning inte enbart är ett sätt att skaffa sig kunskap och erfarenhet av en yrkesroll. Målet är ju att kunna verka i yrkesrollen och då är tillgången till det nätverk i branschen som man kan få genom utbildningen nästan det viktigaste.

– En god LIA-process börjar alltså med en tidig kommunikation, redan när personer söker till utbildningen, så att de känner till både vad yrkesrollen innebär och vilka företag och organisationer som står bakom utbildningen.

När utbildningen startat så föreslår Sofia att anordnaren bjuder in de företag och organisationer som finns i ens nätverk inför varje LIA. Syftet är att skapa relationer mellan de studerande och arbetslivet. Företagen ska få möjlighet att presentera sig och erbjuda LIA-platser och utvecklingsmöjligheter och matcha dessa mot studerandes utvecklingsönskemål och möjligheter.

Gott exempel på LIA-nätverk

Ann-Sofie tipsar om att läsa mer om hur en anordnare arbetat med branschrelationer i det goda exemplet ”Aktivt arbete med att utveckla utbildningens branschrelationer för att stärka LIA-processen och de studerandes nätverk".

Utbildningens upplägg kan påverka arbetslivsanknytningen

Marie berättar att hon sett flera exempel på hur en hög arbetslivsanknytning ofta gynnats av att anordnaren haft goda branschrelationer i närområdet lokalt, runt omkring där utbildningen bedrivs.

Väljer man att bedriva utbildningen på distans är det viktigt att tänka till kring varför man väljer detta upplägg och hur man kan säkerställa att studerande från olika delar av landet kan få tillgång till relevanta LIA-platser där det ges förutsättningar att uppnå kursmålen och lära sig yrket.

I de fall en utbildning bedrivs på flera orter så har myndigheten enligt Marie sett goda exempel på hur anordnare har säkerställt en god LIA-tillgång inför uppstarten.

– Ledningsgruppen hade diskuterat etableringen noga och vinnlagt sig om att bygga nätverk med andra företag i branschen i området kring de olika studieorterna. Bland annat så ringde man till de företag som gett avsiktsförklaringar i utbildningsansökan. Detta underlättade för de studerande på orten att hitta LIA, som dessutom slapp mötas av okunskap om yrkeshögskolan eller förutfattade meningar om vad LIA innebär.

Vad kan man göra när det är utmaningar att få ut alla på LIA?

Trots god tillgång på företag i utbildningens ledningsgrupp och i övriga nätverk så kan det ibland ändå vara svårt att ha tillräckligt antal relevanta LIA-platser.

Ann-Sofie berättar om några vanliga insatser som myndigheten sett att anordnare har använt sig av vid utmaningar att hitta LIA.

– Man kan höra om ett LIA-företag som tar emot en studerande kan tänka sig att ta emot en till. Ibland underlättar det faktiskt att vara två på samma arbetsplats, inte minst ur lärandesynpunkt, att de studerande hjälps åt och reflekterar ihop, säger hon och fortsätter:

– Vi har också sett att det kan vara lättare för företagen att ta emot vid tidpunkter på året då orderingången är något lägre eller säsongen mer gynnsam. En annan metod vi sett anordnare använda sig av, är att se över frekvensen och till exempel ändra till två LIA-perioder i stället för tre, men som i gengäld är något längre.

Det finns också exempel på anordnare i samma region som kontaktat varandra för att hitta lösningar tillsammans.

– Anordnarna hade samma utbildningsinriktning och samarbetade kring val av tidpunkt för LIA-kurserna för sina respektive utbildningar, för att underlätta LIA-anskaffningen.

Gott exempel på att stärka LIA-handledare

Marie tar upp att en god arbetslivsanknytning under LIA till stor del också handlar om LIA-handledarna.

Hon hänvisar till ett ”gott exempel” på en anordnare som arbetat med att både öka tillgången och kvaliteten på LIA-handledare genom att låta sistaårsstuderande utbilda sig till LIA-handledare inför sin sista LIA-kurs. Därigenom får de verktyg att själva kunna vara LIA-handledare för studerande som gör LIA1-kursen när de blir yrkesverksamma.

Läs mer i exemplet ”Systematiskt arbete för kontinuerlig ökning av antalet LIA-handledare och LIA-platser”.

Aktivt arbetsliv ger hög examensgrad

Avslutningsvis konstaterar både Ann-Sofie, Marie och Sofia att en hög arbetslivsanknytning i utbildningens alla delar – och ett arbetsliv som verkligen syns för de studerande – är framgångsfaktorer som underlättar LIA-anskaffning, men också leder till färre avhopp och en högre examensgrad.

Frågor och mer information

Om du som anordnare har fler frågor om LIA-anskaffning, arbetslivsanknytning eller andra frågor om utveckling och kvalitet, så är du välkommen att kontakta enheten för kvalitetsgranskning och utbildningsfrågor.