Näringslivet i mindre orter eller kommuner kan ha ett lika stort behov av en viss kompetens som branschkollegor i storstadsregionerna, men sakna möjligheten att anställa lika många.

Om anställningsbehovet är begränsat till några få individer per år så är det enligt Axel många utbildningsanordnare som inte ser någon ekonomisk vinning i att starta och driva en utbildning med kanske bara fem eller tio platser.

– Men i stället för att helt avstå försöken att starta en utbildning och få fram den kompetens som så väl behövs, så finns möjligheten att näringslivet i olika delar av landet går samman och delar på platserna. En klass på 30 personer kan utbildas på kanske tre olika orter.

Ange orter samt fördelning av platser vid ansökan

När en ansökan om att bedriva yrkeshögskoleutbildning skickas in till myndigheten måste den som ansöker ange vilka orter utbildningen ska bedrivas på samt antalet platser på respektive ort.

– Om man ansöker om flera studieorter så är det viktigt att påvisa en förankring hos det lokala näringslivet och en försäkran om att att ställa upp för utbildningen på olika vis, till exempel genom att sitta i ledningsgruppen eller ta emot på LIA. Det räcker inte med att enbart påvisa att det finns ett anställningsbehov, säger Axel.

Omfördelning möjligt först efter tillträdesprocessen

Myndigheten ser positivt på att utbildningsplatser kan fördelas ut regionalt i landet, men enligt Axel har det ibland hänt att utbildningsanordnare nästan omgående efter ett beviljande börjat fördela om platserna mellan de utbildningsorter man ansökte om.

– En del har hänvisat till att det finns för få sökande, men myndighetens hållning är att man i första hand ska försöka fylla platserna på de orter man trots allt ansökt om och säkra arbetslivets kompetensbehov där, annars fungerar inte instrumentet med flera orter som det är tänkt, säger han och fortsätter.

– Först när hela tillträdesprocessen är över och det finns ett facit för hur många platser som fyllts på de olika orterna, kan det bli aktuellt att flytta platser från orter där vissa stolar gapar tomma till orter där sökande står på kö för att få börja läsa.

Sökande kan önska studieort

Vilka är då möjligheterna utifrån regelverket för yrkeshögskolan att fylla platserna på en utbildning med flera studieorter?

Kvotgrupper eller urvalsgrupper, som används inom högskola och universitet (till exempel en grupp för betyg och en för högskoleprovet), är som nämnts inte tillåtet inom yrkeshögskolan.

Först och främst, säger Axel, är det viktigt med tydlig information till de sökande.

– Beskriv vilka orter som utbildningen bedrivs på och vad det innebär att studera på de olika orterna. Hur är undervisningsmiljön? Är lärarna närvarande på plats eller följer man undervisningen via länk? Hur många lektionstimmar är det på en vecka? Vilka företag är engagerade i utbildningen och hur ser tillgången på lokala LIA-platser ut?

– Vid ansökningsförfarandet är det sen möjligt att låta de sökande önska vilken ort de helst vill studera i, samt rangordna övriga i fallande skala.

Den med bäst meriter väljer först

Som anordnare av en utbildning på flera orter handlar det enligt Axel om att ta emot ansökningar och ha en behörighets- och urvalsprocess på samma vis som för vilken yrkeshögskoleutbildning som helst.

– Samtliga behöriga sökande hamnar i en och samma urvalsgrupp och bedöms i förhållande till samma urvalsgrunder. Har du fler behöriga sökande än antalet platser på utbildningen, så antar du personen med högst poäng i urvalet först och erbjuder en plats på den ort som denne satt upp som sitt förstahandsval.

Sedan är det bara att jobba sig vidare nedåt i listan. Personen med näst bäst poäng i urvalet antas och erbjuds en plats på sitt förstahandsval och så vidare.

– Om de tio med bäst urvalspoäng valt samma ort och det finns tio platser där, så är den orten fylld. Om nummer elva på listan också valt samma ort, så får man helt enkelt erbjuda den personen en plats på orten som sattes upp som andrahandsval. Tackar personen nej är det möjligt att stå kvar som reserv på favoritorten, men risken är ju att man missar utbildningen helt.

Bäst förmåga att tillgodogöra sig utbildningen

Orsaken till att samtliga behöriga sökande ska rangordnas i samma lista är enligt Axel att syftet med urvalet är att välja ut de med bäst förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.

– Om de sökande delas in i kvotgrupper utifrån olika urvalsgrunder, så sätts denna möjlighet ur spel.

Axel understryker avslutningsvis vikten av att urvalsgrunderna är anpassade efter vad som krävs för att klara utbildningen och ingenting annat.

– De ska till exempel inte utformas med målsättningen att rangordna de sökande utifrån en bedömning om vilka som kan ha störst chans till anställning efter utbildningens slut.

I ”Handbok för tillträde till yrkeshögskolan” kan du läsa mer om bland annat utformning av urvalsgrunder samt tillträde till utbildningar på flera orter (sidan 68).

Om du som utbildningsanordnare har frågor om tillträde till utbildningar på flera orter, eller andra frågor som rör rättigheter och skyldigheter för studerande eller för dig som anordnare, så är du välkommen att kontakta Axel Adelswärd och hans kolleger på enheten för tillsyn och studiedokumentation för råd och vägledning.

Ta del av fler stödartiklar

Myndigheten tar löpande fram stödartiklar likt denna. Artiklarna tar upp olika ämnen som är relevanta för dig som är utbildningsanordnare.