Arbetslivet är yrkeshögskolans främsta avnämare, men det är viktigt att representanterna i ledningsgrupperna förstår sin roll och tar chansen att delta i utbildningen hela vägen – från utformning och uppstart via genomförandet och fram till examen och anställning.

Förare eller kartläsare?

Jonas Svensson säger att anordnare behöver vara tydliga med vad man vill få ut av arbetslivet i ledningsgruppen, men även vice versa, att arbetslivet är tydliga med vad man vill få ut av utbildningen.

– Om man ska likna en utbildning vid en rallybil, så är den optimala rollfördelningen att anordnaren ”kör” medan arbetslivet är kartläsaren som ”styr” i önskad riktning.

Osäker på sin roll

Ibland träffar Jonas och hans kolleger arbetslivsrepresentanter som inte är helt på det klara med varför de sitter i ledningsgruppen och vad de förväntas göra.

– Man är osäker på vad man får, kan och bör göra. Anordnarna kan omvänt ha lite väl stor respekt för arbetslivets tid och vill inte störa eller stressa dem i onödan. Då blir det lätt att anordnarna tar ett större ansvar än de behöver och driver utbildningen, medan arbetslivet tappar initiativet och mest tittar på.

Jonas är noga med att lägga till att det sällan är svart eller vitt, att det oftast handlar om gradskillnader, men att det ändå går en skiljelinje mellan ledningsgrupper som hittat rätt i rollfördelningen och de som är en bit ifrån.

– Det handlar vad jag sett aldrig om ett ointresse från arbetslivet eller anordnarna, utan kanske bara om att man inte riktigt pratat igenom arbetsfördelningen eller vad var och en har för målsättningar med utbildningen och kan bidra med.

Arbetslivets närvaro viktig för genomströmningen

Förutom att hitta rätt i ledningsgruppsarbetet är det enligt Jonas även viktigt som arbetslivsrepresentant att förstå sin roll under själva genomförandet av utbildningen.

– Ett arbetsliv som pratar mycket med de studerande och är närvarande på olika sätt har ofta stor betydelse för utbildningens genomströmning och examensgrad.

Förklara yrkesrollen

Ett tips från Jonas är att tidigt i utbildningen förklara yrkesrollen för de studerande, så att de vet vad de gett sig in på och kan avgöra om det är något för dem.

– Yrkeshögskolan erbjuder ju en unik möjlighet för arbetslivet att prata direkt med de studerande, eller rättare sagt, med de framtida anställda. Ta till exempel för vana att gå igenom kursinnehåll och lärandemål inför varje kurs och koppla det till yrket. Varför ser den här kursen ut som den gör? Hur kan ni ha nytta av just det här kunnandet när ni kommer ut och arbetar?

Jonas menar att skolans uppgift är att sälja in utbildningarna, medan branschen har till uppgift att sälja in yrkesrollen. Arbetslivet kan ”låna ut” sin pondus och trovärdighet och på så sätt få mer motiverade studerande.

– Många studerande lyssnar inte på samma vis om skolan säger att det finns behov av en viss yrkesroll. Men desto mer om en arbetsgivare förklarar varför deras bransch är en framtidsbransch. Varför ska du gå den här utbildningen? Vilken utveckling kan du få?

Vett och etikett i branschen

Ett annat område som arbetslivet med fördel kan prata om är värdegrundsfrågor.

– Förklara hur man ska bete sig i branschen och hur man inte ska bete sig. Forma de studerade.

– I yrkeshögskolan finns till exempel inget krav på närvaro, men ta till exempel upp att ”i vår bransch så tolereras det inte att man kommer sent till jobbet”. Förklara också varför. Det kan ju handla om allt från vanlig respekt för kollegerna till olika säkerhetsaspekter.

Jonas tar upp att det även är viktigt att tänka på ordval och perspektiv, helt enkelt hur man pratar om branschen och yrkesrollen.

– Om vi tar yrkesroller inom industrin som exempel, så har jag sett hur vissa utbildningsanordnare och ledningsgrupper skiftat från att enbart prata i tekniska termer, till exempel om olika legeringar och svetstekniker, när de rekryterat till utbildningen, till att även prata om viktiga egenskaper som krävs i yrkesrollen. Det kan vara förmågan att se mönster eller kunna tänka i flera led.

– Genom att prata om både hårda och mjuka värden så kan du bredda underlaget av sökande till utbildningen.

Hitta balansen mellan skolförlagt lärande och LIA

Sen går det ju inte att nämna arbetslivets roll utan att ta upp LIA. Jonas uppmuntrar till fruktbara diskussioner i ledningsgruppen kring dess utformning.

– Vad krävs i just er bransch för att folk ska vara anställningsbara och produktiva? Titta på kraven i en platsannons och försök kom fram till vad som är svårt att få med i det skolförlagda lärandet och vad som då i stället behöver läggas inom ramen för LIA.

– Vissa delar av lärandet är effektivt i en trygg skolmiljö, medan annat fungerar bäst i skarpt läge ute på en arbetsplats, till exempel samarbete med andra yrkesroller.

Maxa effekten av utbildningen

Förståelsen för vilken skillnad som arbetslivets närvaro faktiskt gör i en utbildning behöver lyftas fram tydligt enligt Jonas och han önskar att alla arbetslivsrepresentanter verkligen tar chansen att jobba med utbildningen hela vägen.

– Det finns många sätt att visa upp sig själv och branschen. Bjud på gästföreläsningar eller studiebesök. Det viktiga är att de studerande ser värdet av att gå utbildningen och att det ”finns någon där” som stöttar och väldigt gärna vill att just jag tar examen.

Jonas avslutar med en retorisk fråga:

– Vad betyder det för dig som arbetsgivare att i slutändan av en utbildning kunna välja mellan antingen tio examinerade eller mellan trettio när du ska anställa?

Om du som utbildningsanordnare har frågor om ledningsgruppsarbete, eller andra frågor som rör kvalitetsarbete, så är du välkommen att kontakta Jonas Svensson och hans kolleger på enheten för kvalitetsgranskning och utbildningsfrågor.

Ta del av fler stödartiklar

Myndigheten tar löpande fram stödartiklar likt denna. Artiklarna tar upp olika ämnen som är relevanta för dig som är utbildningsanordnare.