En framgångsrik yrkeshögskoleutbildning handlar inte bara om kunskapsöverföring – den bygger på en utbildningskultur som förbereder studerande för verkligheten i arbetslivet.

Utbildningsanordnaren bör tidigt initiera samtal om vilka värderingar, normer och förhållningssätt som leder till ett hållbart lärande och stärker anställningsbarheten. Anna rekommenderar att ta hjälp av arbetslivet.

– Målet är att ge de studerande en inblick i branschen, vad den aktuella yrkesrollen kräver och vad som förväntas av dem. Det skapar en tydlig målbild och motiverar de studerande att ta ansvar för sitt långsiktiga lärande.

– Utbildning och examen är viktigt, men slutmålet handlar som sagt om en biljett till ett framtida yrkesliv. De studerande behöver också förstå att de inte är ensamma på resan, utan har med sig klasskamrater som kan bli ens framtida kollegor.

För att definiera vilken kultur som är eftersträvansvärd i en viss utbildning behöver man utgå från yrkesrollen och utforma utbildningen efter de krav som ställs i yrkesutövandet.

– Sen behövs det också vissa ramar och förhållningsregler för att kunna skapa och upprätthålla en positiv kultur, säger Anna.

När studerande känner till och förstår kopplingen mellan lärandet, regelverket och framtida yrkesutövning så minskar enligt Anna ofta benägenheten till fusk och genvägar.

– Syftet med regelverket man tar fram för utbildningen ska alltså handla om att underlätta den studerandes väg till rätt kunnande och anställningsbarhet i en vidare bemärkelse.

Värdegrund i vardagen

Förutom bestämmelserna för yrkeshögskolan har anordnare en värdegrund att följa samt ett arbetsmiljöansvar för både personal och studerande. Många har dessutom en egen likabehandlingsplan. För att dessa dokument ska få verklig betydelse i det dagliga arbetet måste innebörden vara tydlig och praktiskt möjlig att följa.

– Värdegrund och likabehandlingsplan kan ibland uppfattas som något teoretiskt. Om dokumenten dessutom bara ligger på en hemsida, så har vi märkt att det är få som läser dem. Men vi har också sett anordnare som gör om värderingarna till tydliga, enkla och naturliga saker att prata om och leva efter. Till exempel att låta alla få komma till tals eller att försöka samarbeta med alla. Det kan även vara en så enkel sak som att undvika mobilsamtal eller höga ljud under pågående undervisning, säger Anna.

Stark kultur bygger yrkesidentitet

Samsyn om hur man ska vara mot varandra lägger grunden för en gemensam kultur i utbildningen och blir även ett sätt att träna generella kompetenser som kommer att bli värdefulla, för att inte säga nödvändiga, på en framtida arbetsplats.

– Det handlar om att förstå olika roller, respektera varandra, samarbeta, kommunicera och bemöta andra på ett professionellt sätt. Arbetet med en stark kultur under utbildningstiden stärker den studerande i byggandet av en positiv yrkesidentitet för det framtida yrket, säger Anna.

Aktiva anordnare som tar initiativ redan från start får dessutom ett viktigt försprång. Studerandegruppen bygger nämligen snabbt en inbördes kultur vare sig anordnaren är delaktig eller inte.

– Vill man styra kulturen åt det positiva hållet så gäller det att smida medan järnet är varmt. Prata om kulturen på utbildningen och i yrket. Bjud in arbetslivet och diskutera vilka förväntningar och krav som finns i det aktuella yrket eller branschen. Arbetsgivare kan även berätta vilka generella kompetenser som är särskilt efterfrågade.

Ett aktivt arbete för att skapa en positiv kultur i utbildningen kan enligt Anna även bidra till ett bättre utbildningsresultat och sparade resurser.

– Vi ser att tydliga förutsättningar, god gemenskap och ett givande utbyte mellan de studerande, alltså en hög grad av interaktion mellan studerande, hänger ihop med att fler fullföljer utbildningen och tar examen.

– En god kultur underlättar även det dagliga arbetet för undervisande personal och utbildningsledning samt minskar avhopp, vilket sparar både tid och pengar.

Undvik fusk och säkra rätt kompetens till arbetslivet

Trots arbete för god kultur och en förståelse hos de studerande för vad utbildningstiden ska leda till, så tycks frågan om fusk aldrig bli helt inaktuell.

Det grundläggande problemet med fusk är enligt Anna att det ger falska bedömningsunderlag för betygsättning.

– Yrkeshögskoleutbildningens hela berättigande ligger i att arbetsgivarna kan lita på att examinerade från yrkeshögskolan har med sig det kunnande som krävs för att fungera i en yrkesroll.

En viktig del av det förebyggande arbetet är att utforma och genomföra kunskapskontroller på rätt sätt. Kunskapskontrollernas resultat ska fungera som ett tillförlitligt underlag för bedömning och betygssättning och måste därför vara utformade så att de verkligen mäter rätt lärande på rätt sätt.

– På myndigheten märker vi tydligt hur tentor med krav på fysisk närvaro, muntliga kunskapskontroller eller löpande bedömning i praktiskt arbete kommer tillbaka, säger Anna.

Som anordnare gäller det att ligga steget före och ha rutiner för att kontrollera fusk. Anna uppmanar även till fortlöpande utvärdering och utveckling av kunskapskontrollerna.

– Jag förstår om det kan kännas krävande med allt arbete för att säkra ett tillförlitligt betygsunderlag, men är en fråga som bör intressera alla som värnar om utbildningens kvalitet, säger Anna.

Misstanke om fusk hanteras skyndsamt och rättssäkert

Men vad gör man då som anordnare om man trots alla förebyggande åtgärder upptäcker att studerande fuskat?

– Fusk är i grunden en ordningsfråga – någon har brutit mot reglerna för kunskapskontrollen. Som anordnare behöver man då ha rutiner på plats för att kunna agera snabbt och säkra tillförlitligheten i betygsunderlagen. Man måste vara beredd att ogiltigförklara kunskapskontrollen, antingen för en enskild studerande eller för hela gruppen, säger Anna.

– Om det inte är uppenbart på en gång vem som fuskat, så kan det vara bra att känna till att man inte behöver utreda vem som fuskat för att kunna ogiltigförklara kunskapskontrollen för alla.

En anordnare kan avbryta en pågående kunskapskontroll om det till exempel ligger en tappad fusklapp i tentasalen, eller ogiltigförklara kunskapskontrollen i efterhand för alla som befunnit sig i rummet om lappen hittas efteråt.

– Principen är att anordnaren under alla omständigheter måste kunna säkerställa att betygsunderlaget för var och en är tillförlitligt, säger Anna.

Omprov är inte en kollektiv bestraffning

Om det inte framkommer vem som fuskat kan anordnaren låta alla göra en verifierande komplettering, eller helt enkelt ersätta provtillfället för alla. Gärna inom så kort tid som möjligt för att underlätta för de studerande.

– Att behöva göra prov på nytt innebär självklart besvär för de studerande, även oskyldiga, men värdet av tillförlitliga betygsunderlag får anses väga tyngre. Förklara gärna att en ogiltigförklarad kunskapskontroll inte handlar om en disciplinär åtgärd eller kollektiv bestraffning, utan bara om att säkerställa att det finns riktiga betygsunderlag för alla, säger Anna.

Om anordnaren senare, efter utredning, kan konstatera att en enskild studerande har fuskat så kan den studerande anses ha förverkat det aktuella provtillfället. Den studerande ska då erbjudas ett nytt provtillfälle, men endast om den har fler omprovstillfällen kvar.

– Det kan innebära att den som fuskar på sin sista omprovschans inte får fler chanser, men den som har fler omprov kvar ska få samma förutsättningar som alla andra att klara omprovet. Dock så har anordnaren rätt att ta till vissa förebyggande åtgärder, som till exempel utökad övervakning, säger Anna.

Hon understryker att tidigare fusk inte får påverka betygsättningen.

– Disciplinära åtgärder efter fusk får aldrig begränsa en studerandes rätt till kunskapskontroller, omprov eller en rättssäker betygsättning. Om en studerande gör omprov och visar det kunnande som krävs, så ska betyg sättas utifrån betygskriterierna precis som vanligt.

Förutsägbara rutiner och rimliga disciplinära åtgärder

Inom yrkeshögskolan finns det inga bestämmelser om disciplinära åtgärder, utan myndigheten vilar sin praxis på de bestämmelser som gäller för högskolan samt på allmänna förvaltningsrättsliga principer.

Det är alltså upp till varje anordnare att ta fram sina egna ordningsregler och rutiner för en rättssäker hantering av överträdelser, men Anna påminner om ett viktigt syfte med disciplinära åtgärder.

– Det är i första hand att förhindra och förebygga nya överträdelser – inte att bestraffa den studerande.

Rutinen för hantering av överträdelser bör enligt Anna bestå av flera steg. Den studerande måste först få en chans att ge sin version av händelsen. Om anordnaren utdelar en varning måste den studerande även få en chans att bättra sig, innan mer ingripande åtgärder sätts in.

– Tänk på att eventuella åtgärder ska vara proportionerliga i relation till förseelsen. Så långt som möjligt ska man som anordnare sträva efter att den studerande ändå ska kunna fullfölja sin utbildning.

Alla steg, kontakter och beslut i processen måste dokumenteras väl så att anordnaren vid en eventuell granskning kan visa hur arbetet har genomförts.

Det är också viktigt att vara helt tydlig i kommunikationen med den studerande.

– Den studerande ska utan tvekan förstå varför varningen ges, i vilket avseende man behöver bättra sig och vilka följder det kan få om man inte gör det.

Avstängning är en vanlig disciplinär åtgärd

Vanliga disciplinära åtgärder inom yrkeshögskoleutbildningar är avstängning från undervisning, eller begränsad tillgång till lokaler och/eller utrustning. Anordnaren bedömer vilken form och vilken omfattning som är lämplig i sammanhanget. Anna förtydligar med ett par exempel:

– En studerande som stör sina studiekamrater i klassrummet på ett orimligt eller oacceptabelt sätt, och inte bättrar sig efter varning, kan bli avstängd från klassrumsundervisningen resten av kursen, men får följa undervisningen på distans.

– Ett annat exempel kan vara en studerande som inte följer säkerhetsföreskrifterna i verkstaden och heller inte bättrar sig efter varning. Den studerande kan då stängas av från självständigt arbete i verkstaden och i stället hänvisas till arbete när kursansvarig lärare är närvarande.

Vid riktigt allvarliga eller upprepade överträdelser kan det bli aktuellt med en mer omfattande avstängning.

– Då behöver anordnaren göra en avvägning mellan å ena sidan den enskildes intresse av att fullfölja sin utbildning och å andra sidan riskerna med att låta någon som inte kan följa reglerna vara kvar i verksamheten, säger Anna.

En omfattande avstängning kan innebära att den studerande inte kan slutföra en eller flera kurser och därmed inte kan få ut en fullständig examen.

– Det är tråkigt när anordnarna tvingas ta till åtgärder som gör att de studerande inte kan fullfölja sin utbildning, men lyckligtvis händer det sällan, säger Anna.

Stark rätt till sin utbildningsplats – även vid misskötsel

Ibland hör Anna åsikten att det borde vara lättare för en anordnare att avskilja en studerande, alltså helt ta ifrån den studerande rätten till sin utbildningsplats.

Enligt bestämmelserna för yrkeshögskolan finns det en möjlighet för offentliga anordnare att under vissa omständigheter och av vissa skäl ta ifrån den studerande utbildningsplatsen. En sådan åtgärd kan överklagas till Högskolans avskiljandenämnd.

Eftersom kraven för avskiljande är höga och studerande har en stark rätt till sin utbildningsplats, så rekommenderar Anna att alla utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan i stället använder andra disciplinära åtgärder, till exempel avstängning, som i praktiken får liknande följder.

– Vid en fullständig avstängning under hela den resterande delen av utbildningen behåller den studerande formellt sett sin plats och står kvar på studerandelistan, men deltar inte i undervisning eller kunskapskontroller. Personen utgör heller inte underlag för rekvisition av statsbidrag och får inget studiestöd.

Innan vi rundar av så förtydligar Anna att vi inte berört förseelser som handlar om brott eller trakasserier i lagens mening.

– Den typen ska ju alltid polisanmälas. Min vägledning har kretsat kring ganska vanliga, mänskliga fel och brister eller försök till genvägar i en skol- och lärandemiljö.

Information och frågor

Om du som utbildningsanordnare har frågor om fusk och ordning inom yrkeshögskolan, eller andra frågor som rör rättigheter och skyldigheter för dig som anordnare, så är du välkommen att kontakta Anna Ahvelid och hennes kollegor på enheten för tillsyn och studiedokumentation.