Hög arbetslivsanknytning underlättar LIA-anskaffning

Utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan har det yttersta ansvaret för anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser, men hur kan man jobba för att processen ska gå så smidigt som möjligt?

Ann-Sofie Sydow, Marie Troje och Sofia Karlsson arbetar med kvalitetsgranskning på myndigheten. De framhåller en god arbetslivsanknytning som A och O för en lyckad LIA-anskaffning.

Ledningsgruppens sammansättning – krav samt möjligheter till undantag

Alla yrkeshögskoleutbildningar ska styras av en ledningsgrupp, där arbetslivet ska vara i majoritet. Men vilka fler roller ska ingå i ledningsgruppen? Kan en och samma person sitta på två stolar? Och finns det möjlighet till undantag för vilka som behöver ingå? Yvonne Audinell arbetar till vardags med tillsyn på myndigheten och hjälper här till att reda ut frågan.

Närvarokrav eller motivation – vad får studerande att delta aktivt i sin utbildning?

Yrkeshögskoleutbildningar ska förbereda för yrkesutövning och de flesta innehåller betydande inslag av övningar och andra interaktioner som förutsätter att studerande deltar aktivt i utbildningen. Men hur påverkar det utbildningen och vad kan anordnaren göra när studerande inte kommer till lektionerna? Anna Ahvelid, utredare på myndigheten, ger råd och vägledning i frågan.

Bakgrundskontroll vid LIA – när är det tillåtet och inte?

Det har blivit allt vanligare att arbetsgivare vill se utdrag från belastningsregistret innan de tar emot studerande på LIA. Det har även förekommit att utbildningsanordnare begärt olika typer av bakgrundskontroller från de studerande inför LIA.

Vem har egentligen rätt att begära bakgrundskontroller – och när?

Vad innebär det att LIA ska vara arbetsplatsförlagd?

Lärande i arbete (LIA) är en kurs inom yrkeshögskolan som skiljer sig från övriga genom att den ska vara arbetsplatsförlagd. Men vad innebär det egentligen att lärandet är arbetsplatsförlagt? Myndighetens utredare Heléne Carlsson reder ut begreppet.

Så hanterar du tillträdet på utbildningar med flera orter

Myndigheten får ibland frågor om vilka regler som gäller för att fylla platserna på utbildningar med flera orter. Axel Adelswärd är myndighetens expert på tillträdesfrågor och ger vägledning kring hur du som anordnare kan tänka.

Rätt rollfördelning ger effektivt ledningsgruppsarbete

Jonas Svensson arbetar med kvalitetsgranskning på myndigheten och ger råd om hur arbetslivet och utbildningsanordnare kan göra det de är bäst på utifrån sin roll.

Så hanterar du studerandes personuppgifter korrekt vid tillträde till en yrkeshögskoleutbildning

Myndigheten får ofta frågor från utbildningsanordnare om vad som gäller vid hantering av personuppgifter i samband med tillträdesprocessen för yrkeshögskoleutbildningar. Nina Willén, som arbetar med studiedokumentation på myndigheten, ger vägledning kring hur du kan agera som utbildningsanordnare.

Så arbetar du med arbetslivets medverkan (avsiktsförklaringar)

Malin Zakrisson är handläggare på enheten för analys och ansökan och berättar mer om hur anordnare ska arbeta med avsiktsförklaringar.

Så hanterar du studieuppehåll

Richard Lindh, som till vardags arbetar med tillsyn på myndigheten hjälper till att reda ut frågor om hur önskemål om studieuppehåll ska hanteras inom yrkeshögskolan.

Uppdragsutbildning inom YH en möjlighet för fler anordnare

Annelie Wikingson och Anna Dahl arbetar som handläggare på myndigheten och berättar om möjligheten att sälja hela eller delar av en utbildning som uppdragsutbildning.

Anskaffning av LIA – vems är ansvaret?

Heléne Carlsson, på enheten för tillsyn och studiedokumentation, hjälper till att reda ut regelverket och vem som egentligen ansvarar för anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser inom yrkeshögskolan.

SPS – allt du behöver veta om rättigheter, skyldigheter och möjlighet till ersättning

Yvonne Audinell, utredare på enheten för tillsyn och studiedokumentation, och Therese Mörtstrand, jurist på enheten för rättsfrågor, hjälper här till att reda ut frågetecken och regelverk kring särskilt pedagogiskt stöd (SPS).

Så skriver du korrekta kursplaner inom yrkeshögskolan

Vilka uppgifter måste finnas med i en kursplan enligt författningarna? Och hur får man till en logisk helhet mellan kursplanens olika delar, från lärandemål ner till principer för betygsättning? Anna Haglund arbetar med tillsyn på myndigheten och ger här sina bästa råd för hur du kan utforma korrekta kursplaner.

Så får du ”G” i ämnet betygsättning

Myndigheten får ofta frågor om betygssättning, till exempel hur man kan sätta betygskriterier som särskiljer ett godkänt resultat från ett väl godkänt, eller vem som egentligen sätter betyg på en LIA-kurs. Myndighetens expert Anna Haglund, som till vardags arbetar med tillsyn, hjälper till att reda ut begreppen.

Rekvirera rätt vid studieavbrott

Richard Lindh, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan, förklarar regler och ger råd kring en korrekt rekvirering av statsbidrag i samband med studieavbrott.

Yrkeshögskolan – en avgiftsfri väg till jobb

Yvonne Audinell jobbar med tillsyn på myndigheten och hjälper till att reda ut vilka avgifter som är tillåtna respektive otillåtna inom yrkeshögskolan, samt vilka kostnader som de studerande själva ska stå för.

Fokus på utbildningarnas effekt ger ökad lönsamhet för arbetslivet

Ann-Sofie Sydow arbetar med kvalitetsfrågor på myndigheten och ger råd om hur fokus på effekt i ledningsgruppsarbetet kan ge en utbildning som levererar fullt ut – både för studerande och för det anställande arbetslivet.

Få bättre koll på kunskapskontroll

Genom ett lämpligt val av kunskapskontroll kan du som utbildningsanordnare säkerställa att de studerande får rätt förutsättningar att visa vad de verkligen kan och samtidigt minska risken för fusk. Anna Haglund arbetar med tillsyn på myndigheten och berättar mer.

Yrkeshögskolan och SeQF – hur förhåller de sig till varandra?

Vad betyder det att en utbildningsaktör har fått en kvalifikation nivåbestämd enligt den svenska referensramen för kvalifikationer, SeQF? Är den automatiskt detsamma som en yrkeshögskoleutbildning då? Har myndigheten granskat och godkänt utbildningen?

Det är vanliga frågor till Myndigheten för yrkeshögskolan, som SeQF-handläggaren Magnus Sjöström besvarar.

Aktuella och korrekta uppgifter i studiedokumentationen viktigt för studerandes rättssäkerhet

Numera ligger utbildningsplanen fast efter beslut om att ingå i yrkeshögskolan. Här berättar Camilla Hemgard, som arbetar med studiedokumentation på myndigheten, om vad detta innebär ur ett studerandeperspektiv när man ändrar i en utbildning, till exempel tar bort eller byter namn på kurser.

Breddat YH-utbud kräver breddad marknadsföring

Myndighetens kommunikationschef Jenny Sörby ger tips på hur du som anordnare kan tänka i tider av omställning och i ett nytt landskap av yrkeshögskoleutbildningar.

Bunden eller distans? Låt utbildningsupplägget följa yrkesrollens utveckling

Myndighetens kvalitetsgranskare Karolina Phil berättar om hur ett väl genomtänkt upplägg kan förbereda de studerande för ett yrkesliv där formerna för hur och var vi utför vårt arbete numera kan se radikalt annorlunda ut än vad vi traditionellt är vana vid.

Så här får du ett examensarbete inom yrkeshögskolan att ”flyga”

Myndigheten för yrkeshögskolans experter Ann-Sofie Sydow och Ernesto Cerizola reder ut vad som utgör ett riktigt bra examensarbete inom yrkeshögskolan.

Arbetslivets roll för att anta brett men rekrytera rätt från yrkeshögskolan

Yrkeshögskolan ska vara en bas för strategisk kompetensförsörjning. Myndighetens expert på tillträdesfrågor, Axel Adelswärd, ger tips på hur en väl genomtänkt behörighets- och urvalsprocess kan öppna upp för individer med olika bakgrund och ge arbetsgivare större möjligheter att i slutändan hitta ”rätt kompetens”.

Individuella anpassningar i en utbildning – rättigheter och skyldigheter för anordnare

Myndigheten får ofta frågor om hur långt anordnarens ansvar för att göra individuella anpassningar i en utbildning sträcker sig. Dan Andersson, som arbetar med tillsyn på myndigheten, hjälper till att reda ut begreppen i nyheten nedan.