Bunden eller distans? Låt utbildningsupplägget följa yrkesrollens utveckling
Pandemin är över men omställningen till distanslösningar är kvar. Valet mellan bunden- eller distansbaserad undervisning beror på yrkesrollen och branschens krav. Myndighetens kvalitetsgranskare Karolina Phil berättar om hur ett väl genomtänkt upplägg kan förbereda de studerande för ett yrkesliv där formerna för hur och var vi utför vårt arbete numera kan se radikalt annorlunda ut än vad vi traditionellt är vana vid.
Yrkeshögskolan bygger på arbetslivets behov och ska förändras i takt med utvecklingen på arbetsmarknaden. De studerande ska få teoretisk och praktisk yrkeskunskap i utbildningarna, men också tränas i att utföra arbetet i en autentisk miljö.
– I många branscher ska du i dag kunna utföra vissa arbetsuppgifter på distans eller delta i projekt och på möten, även om du inte befinner dig på kontoret eller i produktionen, säger Karolina Phil, kvalitetsgranskare på myndigheten.
Att ställa om till distansundervisning är däremot inte givet bara för att möjligheten finns. Karolina ser behov av att även mötas fysiskt i vissa sammanhang.
– Utvecklingen och utmaningen ligger i att anpassa formen för hur vi lär oss och för hur vi jobbar utifrån det som fungerar bäst. Vi menar inte att bundna utbildningar generellt ska byta till distans eller vice versa. Men vi ser att det blir allt vanligare med olika typer av hybridupplägg, alltså en mix av bundet och distans.
Anpassa utifrån branschkrav
Hur en utbildning ska läggas upp beror på vilken yrkesroll den ska leda fram till och vilka krav som branschen ställer. En utbildning kan alltså behöva anpassas så att de studerande tränas i att matcha nya krav på arbetsmarknaden. Men enligt Karolina Phil är det viktigt att inte glömma bort studerandeperspektivet.
– Det handlar om att väga branschens krav med de studerandes förutsättningar att kunna nå utbildningens mål på ett bra sätt.
Myndigheten granskar arbetslivets engagemang och hur väl arbetsgivarna kunnat påverka utbildningens innehåll och upplägg, men också hur utbildningen planerats för att ge de studerande bästa möjliga förutsättningar att nå målen.
– Det gäller att vara lyhörd längs vägen, både som anordnare och som involverat arbetsliv. Att se hur det fungerar i praktiken och sedan anpassa det vid behov. Utbildningsanordnare, arbetsliv och studerande behöver samverka för att ta in alla perspektiv.
Splittrat fokus
Karolina Phil har sett exempel på utbildningsupplägg där det inte fungerat så väl. Ofta handlar det om att man inte har reflekterat över hur utbildningen genomförs på bästa sätt och var eventuella anpassningar behövs.
– Det gäller att ställa sig frågan varför de olika kursmomenten genomförs som de gör. Det ska finnas en tydlig koppling till hur verkligheten ser ut för just den yrkesrollen, men som vi har varit inne på, även ta hänsyn till de studerande och andra förutsättningar för hur undervisningen kan bedrivas på bästa vis.
Det finns även exempel på där anordnaren försökt fånga både bundet och distans vid samma tillfälle.
– Det kan ha varit att ett gäng satt i klassrummet och några försökte följa med och interagera på distans. Risken med den typen av upplägg, där man i och för sig försöker ta hänsyn till allas behov, är att det kan bli lite splittrat. Även tekniken kan sätta käppar i hjulet.
I stället för att bedriva parallellundervisning, så kan det enligt Karolina ofta vara bättre att bestämma sig.
– Om kursen genomförs i bunden form så kanske det ska vara möjligt att följa den på distans, eller se en inspelning i efterhand. Men fundera på om de på distans ska kunna interagera live med läraren på samma villkor som de som är på plats. Oavsett så tror jag det är viktigt att utbildningsanordnaren stöttar den undervisande personalen utifrån val av upplägg.
Breddad rekryteringsbas
Om man kan motivera ett hybridupplägg så kan det, som en bonus, även öppna upp för en bredare rekryteringsbas.
– Ett hybridupplägg, kanske i kombination med vissa individuella anpassningar, kan vara positivt för individer som annars hade haft svårt att genomföra utbildningen. Det kan vara personer som bor på landsbygd med dåliga kommunikationer, eller någon som fött barn och som nu har möjlighet att klara utbildningen hemifrån.
Om du som utbildningsanordnare behöver stöd och råd kring hybridupplägg, eller har andra frågor kopplat till kvalitetsutveckling, så går det bra att kontakta Karolina Phil och hennes kollegor på enheten för kvalitetsgranskning och utbildningsfrågor.
Kommande publicering
Under hösten 2023 planerar myndigheten att publicera en sammanställning av goda exempel inom olika områden som kommit fram vid den senaste tidens kvalitetsgranskningar inom yrkeshögskolan. Bland annat tas ett gott exempel på hybridupplägg upp. Håll utkik här på myh.se.